”Boy from heaven” är tveklöst en av årets bästa filmer
Boy from heaven
I rollerna: Fares Fares, Mohammad Bakri, Tawfeek Barhom med flera
Regi: Tarik Saleh
Sveriges officiella Oscarbidrag för 2023 utspelar sig i ett korruptionsridet Egypten och placerar oss mitt i en smutsig maktkamp mellan den politiska och religiösa eliten på ett heligt lärosäte i hjärtat av dagens Kairo. Tänk dig en förtätad spionhistoria i islamisk campus-miljö som för tankarna till John le Carré och Umberto Ecos ”Rosens namn”, med ett nära släktskap till Salehs egen prisade ’neo noir’-film ”The Nile Hilton incident”.
Ofrivillig huvudperson i dramat som vecklar ut sig är Adam (Tawfeek Barhom). En enkel fiskarpojke från landsbygden vars högsta dröm går i uppfyllelse: att bedriva teologiska studier på det mytomspunna Al-Azhar-universitetet. Ett av sunnimuslimernas viktigaste maktcentra i hela världen.
”Saleh kastar in oss i ett för många okänt sammanhang utan att ödsla utrymme på överflödiga förklaringar. Ett högfunktionellt negligerande av en ignorant västerländsk blick som därmed gör att filmen skickligt undviker att falla i ’vi och dem’-fällan.”
Intrigen sätter fart när universitetets högste ledare dör och lämnar ett maktvakuum som staten vill fylla med en regimlojal imam. Fares Fares är lysande i rollen som den luttrade agenten Ibrahim vars uppdrag blir att snärja Adam för att utnyttjas som bricka i underrättelsetjänstens livsfarliga spel.
Saleh kastar in oss i ett för många okänt sammanhang utan att ödsla utrymme på överflödiga förklaringar. Ett högfunktionellt negligerande av en ignorant västerländsk blick som därmed gör att filmen skickligt undviker att falla i ’vi och dem’-fällan. I stället kan alla identifiera sig med huvudpersonen, en djupt troende muslimsk ung man.
Frågan om Guds existens präglar handlingens inre som berör människans behov av andlig orientering där Adam ställs inför avgörande vägval. Filmen går även att läsa som en tragisk ’coming of age’-skildring där ett naivt, oskuldsfullt barn tvingas lära sig hur saker fungerar i den stora vuxna världen, som är rutten in i märgen. Skarpa kängor delas ut åt religiöst hyckleri men kritiken är mer allmänt riktad mot moraliskt fördärv bakom fasaden på samhällets institutioner.
Under filmens gång tvingas den göra ett par små krumbukter för att knyta ihop allt men inget som får Salehs rysligt spännande helhetsbygge att vackla. ”Boy from heaven” är tveklöst en av årets bästa svenska filmer.
