Boel Ulfsdotter: Boel Ulfsdotter: Många snabbmodeföretag kan behöva se över sin verksamhet
Den ena gäller så kallade klädbibliotek, som alltså innebär att man lånar eller hyr istället för att äga kläderna man bär. Enligt en större studie som gjorts av Handelshögskolan i Göteborg har denna aspekt på delningsekonomin inte haft någon större framgång bland gemene man. Tvärtom har det faktum att man inte äger och därmed inte har fortlöpande tillgång och kontroll över ett visst plagg i värsta fall givit upphov till emotionella konflikter. Ett av skälen är att vissa modebibliotek lockar med möjligheten att få bära dyrbara designplagg som privatpersonen förmodligen inte hade haft råd att köpa själv. Besvikelsen över att behöva lämna tillbaka plagget efter en viss tid har ibland blivit svårhanterlig.
En annan sida av det problematiska med att låna istället för att äga sina kläder gäller den nödvändiga klädvården mellan utlånen. Även dessa plagg måste naturligtvis vara hela och rena, vilket kan resultera i onödigt många kemtvättar och blekningsprocesser. Sådana hygieniska aspekter är dessutom, menar jag, svåra att lära sig av med, oavsett deras klimatpåverkan.
Till det positiva hör, enligt studien, att den identitetssökande medlemmen i ett modebibliotek får goda möjligheter att undersöka vilken klädstil som bäst speglar ens person. Det finns ingenting som hindrar att man sätter ihop och lånar hem den ena nyckelgarderoben efter den andra för att se vilken typ av kläder man känner sig mest bekväm i. En fantastisk möjlighet, onekligen.
”Klädföretagen ska tvingas att garantera plaggens miljövänlighet och slitstyrka. Därutöver skall producenterna åläggas att informera köparna om god klädvård, samt hur de kan återanvända och laga sina kläder så att de varar längre.”
En annan nyhet som kommer att påverka våra klädinköp om den blir verklighet, gäller EU:s nya policy beträffande europeiskt konfektionsmode. I slutet av mars lanserade unionen en rad skärpningar avseende alla delar i produktionskedjan. Målet är att säkerställa användningen av hållbara textilier och försvåra missledande miljömärkning. Klädföretagen ska tvingas att garantera plaggens miljövänlighet och slitstyrka. Därutöver skall producenterna åläggas att informera köparna om god klädvård, samt hur de kan återanvända och laga sina kläder så att de varar längre.
Om dessa idéer blir verklighet kommer många snabbmodeföretag att få se över sin verksamhet, vilket är mer än tacknämligt. Förhoppningsvis blir vi då också av med de mest aggressivt exploaterande interkontinentala aktörerna till förmån för en utökad textilproduktion på europeisk mark. En sådan utveckling av kontinentens modeindustri borde också på sikt ge upphov till en andrahandshandel med tydligare inriktning mot kvalitetskläder. Seriösa andrahandsbutiker är för övrigt sedan ett halvt sekel tillbaka redan en resurs som möjliggjort för många att hitta sin stil istället för att enbart vara modeslavar.
TIPS!
Gör en vårrensning i garderoben och sälj av dina kvalitetskläder. Stället jag handlar på har klädbytardagar varje säsong för att minska klimatavtrycken i producent- och konsumentleden. Känns bra! Läs hela utredningen från Handelshögskolan i Göteborg här: https-//www.emerald.com/#D9EC29
