Annons

Allmänheten uppmanas föreslå kulturkanon

Mer än ett år efter Tidöavtalet går regeringen och Sverigedemokraterna vidare med löftet att instifta "en svensk kulturkanon". Allmänheten uppmanas komma med förslag på vilka verk som ska ingå.
Kultur • Publicerad 21 december 2023
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) hoppas att fler människor ska börja diskutera kultur. Arkivbild.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) hoppas att fler människor ska börja diskutera kultur. Arkivbild.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Målet är att den ska vara klar före nästa val, berättar kulturminister Parisa Liljestrand (M) under en pressträff på torsdagseftermiddagen.

– Jag tror att debatten blir lika viktig som produkten, säger hon till TT.

Annons

Regeringen framhåller att principen om armlängds avstånd ska gälla i arbetet. Lars Trädgårdh, professor i historia, får i uppdrag att leda en kommitté som ska bestämma vilka kulturområden som ska vara med.

Kommittén ska också utse experter inom respektive område som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå. Även allmänheten ska få lämna in förslag – i en urvalsprocess som enligt regeringen ska vara "öppen och inkluderande". Det blir dock upp till kommittén att slå fast vilka kriterier som ska gälla, likaså vad som är "svenskt".

– För oss har det varit viktigt att det här inte är ett politiskt ideologiskt projekt, säger Liljestrand och framhåller att även S efterlyser "gemensamma referensramar" även om partiet motsätter sig en kanon.

– I grunden tror jag ett vi är eniga om att sådana behövs för att minska polariseringen. Kulturen har i uppgift att utmana oss som samhälle som trycka på ömma knappar, men den har också en enorm möjlighet att ena, det ser vi inte minst i Ukraina.

Kanon är "ett begrepp som är inpyrt med makt och maktutövning", förklarade Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm i Dagens Nyheter för ett år sedan. En kanon är något annat än en lista med förslag, framhöll han. Varför är det viktigt för regeringen att låta ta fram en sådan norm?

– Jag tänker mig är att en kanon kan möjliggöra för människor som inte haft samma förutsättningar att ta sig an det som skapat det gemensamma. Att den kan öppna dörrar som för rätt så så många människor varit slutna. Jag behöver inte gå längre än till mig själv och min egen uppväxt för att se att det är ganska svårt att ta del av de tysta kunskaperna i det svenska samhället. Jag fick leta efter de kunskaperna, men fick också god hjälp.

Nästa år avsätter regeringen två miljoner kronor för att ta fram läslistor med svensk och internationell skönlitteratur till skolan, som stöd för lärare. Året efter två miljoner, därefter en miljon kronor. Varför räcker inte det?

– Jag tycker man ska skilja det åt. Det är ett sätt för skolan att jobba med riktade läsinsatser. Syftet med kanon handlar om att kunna visa på lager av förändring som lett fram till det Sverige vi har i dag.

Någon beräkning av hur mycket en svensk kulturkanon kommer att kosta finns inte. Än så länge har regeringen endast utsett huvudkommitténs ordförande, Lars Trädgårdh. Vilka övriga ledamöter blir är ännu inte klart. Senast 31 augusti 2025 ska kommittén redovisa en kulturkanon för kulturdepartementet.

Fakta

Svensk kulturkanon

I Tidöavtalet skrev regeringen och Sverigedemokraterna att man ska låta fristående expertkommittéer inom olika områden ta fram förslag på en svensk kulturkanon. Kanon översätts i Svenska Akademiens ordlista med "norm".

Danmarks kulturkanon färdigställdes 2006 under vild debatt och publicerades som en bok och en hemsida som numera är nedlagd. Danmarks kulturkanon är nästan bortglömd, uppgav Mette Davidsen-Nielsen, kulturredaktör på tidningen Politiken, för TT i fjol. Bara i den danska skolan lever den vidare i form av en måstelista på 13 manliga författare och en kvinnlig, Karen Blixen, som eleverna ska läsa.

I Danmark lanserades idén om en kulturkanon av den konservative kulturministern Brian Mikkelsen 2004. Danmark hade då en liberalkonservativ regering med stöd från högernationalistiska Dansk folkeparti.

Erika Josefsson/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons