Äkta och slående från Cherrie

I sommarpratet öppnade Cherrie upp till en större dialog om sitt ursprung och sin uppväxt. Uppväxten i Finland är central, men även tiden efter flytten till Rinkeby utanför Stockholm. En särskilt nära hjärtefråga har varit att kartlägga hur det är att vara svart, och hur verkligheten ser ut för rasifierade. Exempelvis i "Cherrie - Ut ur mörkret" följer Cherrie upp hur skjutningar i Stockholm påverkat de aktuella samhällena.

Men det är ingen hemlighet att just att vara kvinna och uppväxt i förorten är centrala passioner hos Cherrie. Debutalbumet "Sherihan" hade en stark tematik grundad i att kvinnor blir svinigt behandlade av skitiga män som inte har en respektabel kvinnosyn. Att stå upp för sina medsystrar och även backa sina systrar i förorten. Det var en generell tematik som gjorde Cherrie till ett givet namn inom feministiska kretsar, däribland musikeliten.

Det som blir annorlunda på "Araweelo" är att vi, lyssnarna, tränger in än djupare under Cherries hårda, men alltför sköra hud. Den starka attityd som strålade genom "Sherihan" tynar mer och mer bort på uppföljaren, och vi får höra hjärtskärande historier och dialoger. 10 juni lade hon upp ett smakprov från "Kärt barn" som görs med sina bröder Ozzy och Guleed på Instagram, med en lång text om låtens ursprung och hyllning till sin nyligen avlidne pappa.

Det finns fortfarande spår av den feministiska kraft som finns på "Sherihan", lika medveten som då. Intersektionalitet är viktigare än någonsin och det skiner starkt i den hyllning som Cherrie gör mot sina rötter i förorten, sina rötter i Somalia. Att vara en svart kvinna i ett vitt samhälle, att vara extremt mycket mer utsatt i sammanhang där alla bör räknas som jämlikar. Det är uttjatat vid det här laget nu, men det är värt att upprepas: det är rått, det är äkta, det är slående.