Ai Weiweis rötter bjuder in till vördnad i Pilane
I skulpturserien Roots har kinesiske konstnären och dissidenten Ai Weiwei gjort avgjutningar av trästammar och rötter från utrotningshotade träd i Amazonas djungel. De uråldriga träden hotas av skövlingen, och avgjutningarna kan ses som en önskan att bevara dem för eftervärlden. Skulpturerna i metall ser överraskande organiska ut. De är röda som torr jord, och den skrovliga ytan får metallen att kännas mjuk, levande. Samtidigt är det ju de facto dött – inga insekter kryper genom barken, inga termiter äter sig igenom stammen. Det blir en illusion av liv, ett desperat försök att bevara det som varit.
När vatten ansamlats i en håla tänker jag att det också är metall först, att jag kan ta på det utan att bli våt. Fågelbajs, regnvatten, smuts. Men inget liv. Det gör ont att bli påmind om. Stammarnas former skapar associationer till mytiska djur, enorma insekter eller utomjordingar, och deras uttryck passar väl in i det karga, bohuslänska landskapet, smälter nästan in i det.
”Formerna i verket ”Near me” är platta och böjda som om de borde röra sig i vinden men står envist fast.”
Både Hans Gothlins och Charlotte Gyllenhammars verk utforskar rymd och rum. Gyllenhammars reliefprydda, röda plattor skapar tillsammans en pyramid som lyser ilsket rött på den plats där en version av ”Ute” stått vissa tidigare år. Det är uppfriskande att se något nytt från Gyllenhammar, där hon lämnar det släta, det mjuka och de kontrollerade formerna.
Hans Gothlins sobra verk kontrasterar mot Weiweis brokiga rötter. Formerna i verket ”Near me” är platta och böjda som om de borde röra sig i vinden men står envist fast. Två speglade former så fastkilade i varandra att ingen mobilitet finns kvar. Mer spännande är det andra verket, ”Inside in”, där två mjukt formade metallplattor ringlar sig runt varandra och skapar ett rum, liksom hopvikt, men med himlen öppen ovanför. Metallen som ser ut som tyg – mjuk, slät – borde gå att forma om, tycker man, och det borde eka inne i rummet. Verket bjuder in till en mängd olika associationer, rum och skepnader beroende på varifrån man betraktar det.
En konstrundai Pilane avslutas ofta vid det gamla flera tusen år gamla gravfältet. De många år av vördnad för de förlorade, som ägt rum här, ger mig en känsla av ro. Jag fortsätter gå och möter AI Weiweis skulpturer igen, blir förbunden med döden i skövlingen av Amazonas, så obarmhärtig, så hänsynslös för de urfolk som försöker visa naturen just vördnad. Det påminner om vilken viktig plats Pilane är. En plats för vördnad av allt liv och konst – även det som gått förlorat.
Pilane skulpturpark
• Pilane på Tjörn är en gammal gravplats som gjorts till skulpturpark.
• Parken har öppet alla dagar under sommaren, mellan 9-19.
• Konstnärer som visas i parken 2023 (både äldre och nya verk): Jaume Plensa, Charlotte Gyllenhammar, Ai Weiwei, Ingrid Ogenstedt, Hans Gothlin, Anna Fasshauer, Ingela Palmertz, Tony Cragg, Maria Miesenberger
