Grandaddy gör trött comeback

Sångaren Jason Lytle proklamerar Grandaddys comeback med orden: ”We’re fatter, balder – and sounding fucking awesome”. Och visst har han rätt. Åren sliter hårt på de flesta. Men den sista meningen kan lätt revideras. Singelsläppet Way we won’t, som markerar den första musiken från bandet sedan 2006 års album ”Just like the fambly cat”, lovar visserligen mycket. Men allt är bara en illusion.

Med ett sound som hör hemma i 2000-talets begynnelse är det tydligt att tiden har sprungit ifrån indiegruppen Grandaddy. Det är popmusik som går långsamt framåt, släpandes med fotsulorna och inte har någon lust att höja blicken mot horisonten. Men om man vill grotta ned sig i ljummen nostalgi funkar ”Last place” alldeles utmärkt.

Martin Högqvist