Lösa konturer i ungdomsbok om förbjuden syskonkärlek

Elin Bengtsson är genusvetare och arbetar på RFSU i Stockholm. I sin nya bok ”Ormbunkslandet” tecknar hon en mycket tät relation mellan en bror och en syster. På internet läser syskonen att det de gör kallas för något som låter ganska likt ordet insekt. Och att det är olagligt.

Inledningsvis är bandet mellan syskonen och därmed också hindret för närheten mellan dessa två inte helt tydligt, men det dröjer inte länge innan allting klarnar. Drivande i berättelsen är lillasystern Margit, som då brodern gör lumpen hoppar av gymnasiet och flyr till ett nytt liv i Malmö. Ska hon där kunna glömma vad de haft? Kan hon hålla det hemligt? Och hur långt sträcker sig de nya vännernas acceptans?

Bengtsson har ett kraftfullt språk, målande och rytmiskt. Malmömiljön är dock svagt tecknad och berättelsen svalnar allt medan beskrivningar av kollektivboende, politiska demonstrationer och kyrkogårdsarbete breder ut sig, ibland något förutsägbart. Relationen till brodern finns hela tiden med i bakgrunden som plötsliga återblickar och våndor.

”Ormbunkslandet” är en tjock roman om att älska och förlora, men också om behovet av ett eget utrymme och att söka sig själv. Bengtsson hade dock tjänat på att strama upp det yttre flödet av händelser och dyka djupare ner i Margits inre.

Jonna Fries