Sabuni vill göra det dyrt att diskriminera

Folkpartisten Nyamko Sabuni, minister med ansvar för integrations-, ungdoms- och jämställdhetsfrågor, är ständigt aktuell. Nu senast med anledning av en ny och samordnad diskrimineringslagstiftning.

Jag frågar henne hur borgerlig jämställdhets- och diskrimineringspolitik skiljer sig från socialdemokratisk. Finns en skillnad i värdegrund eller arbetar man utifrån samma utgångspunkter?

– Målet är detsamma. Men metoderna för hur vi ska nå dem skiljer sig åt. Den största skillnaden, när det gäller jämställdhetspolitiken, är tilltron till kvinnors och mäns egna förmåga att ta ansvar. Vår politik skapar förutsättningar för individer att utvecklas på lika villkor inom alla områden. Den stora satsningen på 100 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande är ett exempel på detta.

– Ett annat exempel är att regeringen öppnat upp för alternativ inom vård- och omsorgssektorn där många kvinnor arbetar men där det saknats utrymme för eget företagande. Med jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen vill regeringen stimulera kvinnor och män att dela mer lika på ansvaret för barn och hem, utan att för den skull ta makten från föräldrarna att planera sina liv. Med ett tiodubblat anslag till jämställdhetspolitiken är det självklart att satsningarna på särskilda åtgärder på jämställdhetsområdet blir större än tidigare.

Hittills har regeringen satsat 800 miljoner kronor på en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive heders-relaterat våld, 90 miljoner på forskning på kvinnors hälsa samt 100 miljoner kronor till jämställdhetsintegrering av kommun- och landstingsverksamheter. Man måste komma ihåg att det viktigaste jämställdhetsarbetet sker på varje sakdepartement inom varje politikområde.

Att särbehandla på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är redan olagligt. Nu vill du komplettera listan med lagstiftning mot särbehandling på grund av ålder och könsöverskridande identitet. Hur avgör man vilka grupper som bör omfattas av lagstiftningen?

– Diskrimineringskommittén lade fram förslaget om att införa ett skydd mot diskriminering på grund av ålder och ett skydd för så kallade transpersoner. Regeringen, liksom en stor majoritet av remissinstanserna, har ansett dem vara lämpliga att genomföra.

– Naturligtvis förekommer diskriminering även på andra grunder som skulle kunna vara lämpliga att skydda via lagstiftning. I det här arbetet har det inte funnits tillräckligt underlag för sådana förslag. På sikt kan det vara av intresse att undersöka om det är lämpligt och möjligt att utforma ett generellt och heltäckande diskrimineringsförbud med så kallad ”öppen lista”. Det skulle betyda att grunden för diskriminering inte är i förväg uppställda kriterier, utan ska kunna avgöras från fall till fall.

Regeringen vill att en ny diskrimineringsersättning ersätter nuvarande system med skadestånd för kränkning. Vilka fördelar skulle en sådan lösning innebära?

– Diskriminering ska kosta! Fördelen med en högre diskrimineringsersättning är att den avskräckande effekten blir tydligare än idag. Tidigare har det varit svårt att döma till högre ersättning än dem som döms ut i brottmål. I brottmål döms den skyldige också till en påföljd, t.ex. fängelse.

Nyligen KU-anmäldes Sabuni för att endast ha använt 240 miljoner av de 400 som avsatts för jämställdhetsåtgärder. Jag undrar vad anledningen är till att hela budgeten för jämställdhetspolitiken inte har använts och om hon tycker att det är rimligt att resterande pengar dras tillbaka och används till annat.

– I samband med maktskiftet tiodubblades anslaget till jämställdhetspolitiken. Det har inneburit en historisk kraftsamling för jämställdhetsarbetet. För mig har det varit viktigt att varje beslut om hur vi ska använda pengarna håller hög kvalitet och att vi använder varje krona till rätt saker.

Jag leder ett departement som samordnar regeringens jämställdhetspolitik och många departement är berörda. Att genomföra politiken från idé till beslut tar tid eftersom många är inblandade i processen, men å andra sidan är det helt nödvändigt för att just kvalitetssäkra besluten.

Under 2008 kommer vi att presentera flera nya beslut inom jämställdhetsområdet där resurserna kommer att behövas.

Adam Nelvin

skribent, Svenska Nyhetsbyrån