Fyra försök att förstå hur SD tänkte om filmen
Särskilt vanligt är det under valrörelser, då valaffischer klistras upp, annonser publiceras och utspelen duggar tätt. Inom mitt specialintresse – valaffischer – hittar man då och då exempel som får en att önska att man hade varit en fluga på väggen i partihögkvarteret och hört hur resonemangen gick när bilder och budskap valdes. Nu har det hänt igen.
Hur tänkte egentligen Sverigedemokraterna när de valde reklamfilmen som TV4 stoppade? Det krävdes ju att filmen omarbetades rejält för att TV4 över huvud taget skulle gå med på att visa den. Jag kan tänka mig fyra olika ”tankefigurer” som flugit runt hos ledande sverigedemokrater när beslutet togs.
Tankefigur 1: ”Givetvis stoppas filmen, men vi får ändå inga nya väljare i valrörelsen. Det viktigaste är att se till att vi behåller kärnväljarna och att stämpeln av martyrskap finns kvar. När TV4 stoppar filmen bevisar det att partiet diskrimineras av etablissemanget.” Frågan är bara om det fungerar så bra. Tycker de flesta att filmen är för grov verkar beslutet att inte sända den helt okej, dessutom bekräftas ju bilden av partiet som främlingsfientligt och då blir det legitimt att inte låta partiet vara med i debatter och utfrågningar.
Tankefigur 2: ”Givetvis stoppas filmen, men eftersom TV4 tar så mycket betalt för annonsering satsar vi på att den sprids gratis via internet.” Sverigedemokraternas film (som inte visats i svensk TV, men i dansk) har i internettider givetvis setts av ganska många svenskar. Över 300.000 visningar på Youtube en knapp vecka efter TV4:s beslut. Men med tanke på att den äldre generationen surfar runt minst av alla svenskar, når man i alla fall knappast dessa väljare med filmen.
Tankefigur 3: ”Givetvis stoppas filmen, men vi gör en ny mindre provocerade film som kan sändas i TV4 när det är dags. Med debatten har vi fått stor uppmärksamhet och alla svenskar lär sitta som klistrade när den nya filmen visas i TV4”. Med tanke vad som skett kommer Sverigedemokraterna nog att få rätt här, eftersom alla som är det minsta intresserade av politik kommer att vilja se den omarbetade reklamfilmen. Men risken finns att partiet gått på myten om att all publicitet är god publicitet, den stoppade filmen har nog skrämt bort väljare som inte redan är övertygade sverigedemokrater.
Tankefigur 4: ”TV4 kommer att sända filmen eftersom vi köpt reklamtid, då bestämmer vi vad som ska sändas.” Att TV4 skulle tolka lagstiftningen som de gjorde var knappast förvånande och oavsett JK:s kommande beslut borde partiet insett att TV4 på alla sätt skulle försöka hindra att filmen visades. Dessutom har de misstagit sig om vad det innebär att annonsera i kommersiella medier.
Jag vet ju inte exakt vad TV4 lovat de politiska partierna, men givetvis har alla medieföretag rätt att vägra ta in annonser. TV4 skulle aldrig sända en film som den första versionen Sverigedemokraterna producerade, inte minst eftersom man inte vill riskera att stöta bort andra annonsörer. Det är nog ganska många företag som hade hört av sig till TV4 när de blivit medvetna om att deras produkt visas i reklaminslag före eller efter Sverigedemokraternas reklamfilm.
Därtill kan man tillägga att TV4 givetvis är angeläget om att hamna på fötterna när det gäller politisk TV-reklam. Som ett nytt och omtvistat fenomen i den svenska kampanjkulturen ifrågasattes TV4 redan för hur man hanterade sverigedemokraterna i samband med förra årets Europaparlamentsval. Det var därför ganska självklart att kanalen skulle vara extra försiktig och tänka sig för både en och två gånger i årets valrörelse.
Om Sverigedemokraterna inte insåg det bör de nog utvärdera kompetensen hos de personer som är ansvariga för partiets omvärldsbevakning.
Bengt Johansson
professor, Gbg universitet
