Proffsig after-ski på torget

Bitter? Inte ett dugg, det svär jag på.

Men icke desto mindre är det han som lever på sin musik idag.

Det är han som står där på scenen medan jag står nedanför med ett anteckningsblock i handen. Det är helt i sin ordning. Det handlar nämligen om passion. Christer Rydell har helt enkelt en överlägsen passion till sin musik, vilket gjort att han lyckats bygga en mångmiljonindustri runt den.

Denna passion märks även när han står på Stora Torget med sin parhäst Malin Quick. Låtvalet består fortfarande till största del av hårdrockscovers, numera uppblandat med eget material som låter som?ja, just det? hårdrockscovers, men han är förbannat passionerad. Det får man ge honom. Och för all del även Malin Quick.

Till det vill jag också lägga att jag imponeras av den röst Rydell har utvecklat. Den tycks bli allt bättre med åren.

Musikaliskt fungerar det här inte bara i Sälen, utan också i storformat på Stora Torget, tänker jag.

Så får förstås folk också vad de förväntar sig. Mainstream after ski-rock om än med en attityd som för kvällen känns autentisk. Det är tungt, det är tight och det är proffsigt utfört. Längst fram dompterar huvudrollsinnehavarna publiken med gitarr och tut i luren.

Vi bjuds på en riktig show. Låt läggs till låt, riff till riff och de uppmuntrade tillropen till publiken handlar mycket om kärleken till hemstaden. Folk verkar trivas lika mycket som jag fast troligen av helt andra anledningar.

Jag förstår nämligen de som rycks med även om jag själv fortfarande har svårt för det här konceptet.

Eller svårt och svårt. Musiken är ju inte direkt svår att förstå och påverkan på den mer primitiva delen av hjärnan är omedelbar, men samtidigt finns det något parodiskt över det hela. Från det blonderade håret och de breda poserna till folkhemspyrotekniken.

Visst är det kul med Fristad drillflickor som intro till Rammstein och det är kul när Quick har tomtebloss i saxofonen och det är kul när de åker hantverkarhiss, men lite på avstånd känns det mest komiskt. Det här ser ut och låter som rock?n?roll. Men det är inte rock?n?roll.

Man kan väl säga så här: Rydell & Quick skrattar säkert hela vägen till banken.

Själv gör jag detsamma hela vägen hem.

Mikael R Karlsson