Oväntat energiskt

Den första dagen av årets upplaga av Way out west handlade till stor del om The National. Som en del av festivalens filmsatsning visades under dagen Mistaken for strangers, Tom Berningers dokumentär om bandet. En liten uppvärmning inför höjdpunkten och konserten på den näst största scenen Azalea, senare under kvällen.

Fast, ingen större risk för mättnad. Vid det här laget har ju The National med sitt lågmälda och svärtade sound hittat sin självklara plats i indiepublikens medvetande, men också låtit densamma vänta länge på ett turnébesök. Drygt tre år har gått sedan gruppen sist stannade till på svensk mark. Då med albumet High Violet i bagaget.

Denna gången är det den senaste skivan, Trouble will find me från 2013, som står i fokus. Och när bandet inleder sitt framträdande, precis vid utsatt tid, väljer man att göra det med material från denna låtlista.

Don?t swallow the cap och I should live in salt vaggar lite trevande in lyssnarna i just den vemodiga och känslomässigt tillknycklade stämning som bara Berninger kan förmedla. Att han dessutom vankar oroligt och rastlöst på scenen under de instrumentala bitarna förstärker naturligtvis ängsligheten ytterligare.

Men, det är egentligen först när, den för övrigt strålande, Blodbuzz Ohio avslutar lugnet och en mer intensiv och spretig version av Trouble will find me, som konserten börjar lyfta ordentligt.

I slutet spottar och fräser frontpersonen mer än sjunger och vrider sig kring mickstativet. Starkt. Och trots de spretiga, fylliga ljudmattorna som vid det här laget trängs om utrymmet så skriker konserten av sårbarhet.

Fartfyllt blir det sen vid flera tillfällen och konserten känns ofta oväntat energisk med tanke på att The National turnerat mer eller mindre ihärdigt under ett års tid. Inget slår dock avslutningen när Berninger plötsligt bestämmer sig för att vandra ut i publikhavet.

Med micken i handen och micksladd och två stressade vakter slingrande efter sig får han äntligen utlopp för den där rastlösheten. Sången blandas med skratt och på storbildsskärmarna syns hur han grabbar åt sig någons mobiltelefon samtidigt som han armbågar sig fram.

Allt till den hungriga publikens stora glädje.

Karin Grönroos