Slav under vågen
Men dagsnoteringen från vågen kan vara missvisande. Vätskenivån i kroppen och muskler som väger mer än fett kan vara några skäl till att man får fel signal. Ett litet plus idag kan vara en tillfällig topp som följs av ett stort minus nästa vecka.
Ändå har vi en valrörelse som mest av allt påminner om en hispig bantare som stirrar nervöst mot vågen. Varje dag. Alliansens morgonnotering, före debattutspel och tuggandet av fasta argument var i går morse 48,9. De rödgröna låg stilla på 42,0 trots festbjudningen med Stellan Skarsgård dagen före.
Mona Sahlins politiska muskler mättes till 3,33 efter debatten i SVT. Reinfeldts slagkraft uppnådde 3,57.
Nu är det förvisso inte Sahlin och Reinfeldt själva som sprungit upp på vågen utan i det här fallet Expressen och Aftonbladet med hjälp av United Minds och Sifo. Och vad gäller resultaten är det uppåt partierna vill komma, inte nedåt.
Men konsekvensen blir detsamma som för den olycklige bantaren, en ängslig fixering vid dagens siffror, som tar energi från ett långsiktigare förhållningssätt.
Att mäta opinionen och betygsätta partiledarna är inget nytt. Men den här gången har det varit extremt och det inverkar på hela valrörelsen.
För oavsett hur många gånger det upprepas att enskilda mätningar inte är viktiga så påverkar de. Och matas man med ständiga uppdateringar av opinionsläget blir det lätt att man fastnar där i kurvorna.
Huvudfokus hamnar på själva spelet, inte på sakpolitiken. En siffra ger en förrädisk känsla av exakthet, av ett besked med något nytt i.
Dessutom vet man att det parti som går bra i mätningarna kommer fram lättare tack vare det. Jesper Strömbäck, professor i journalistik, talade i programmet Medierna i radions P1 i helgen just om hur spelet, och journalisterna själva, hamnar i fokus när allting mäts.
Han varnade dessutom för att den rödgröna oppositionen missgynnas. Inte som en avspegling av vad nyhetsjournalisterna själva tycker utan därför att medielogiken är sådan. Det är en allvarlig signal till alla redaktioner.
Dock ska man komma ihåg att mätningarna kan öka intresset för valet. Det är ett sätt att visa att det är väljarna som är huvudpersonerna. Visar mätningarna rätt, vilket vi snart får veta att inte alla har gjort, gör de också att väljarna är mer informerade om läget när de röstar.
Men hade Socialstyrelsen haft något att säga till om kanske de skulle säga att 6–8 opinionsmätningar under en valrörelse är vad man som väljare mäktar med.
I varje fall om man ska hålla formen fram till valdagen och hinna tugga i sig lite sakpolitik också.
Till sist
”Jesus var socialist (om han fanns)” samt ”Högern+SD=sant” stod det på plakaten som två unga SSU:are höll upp framför Göran Hägglund under dennes torgmöte i Borås. Har inte SSU egna torgmöten där de kan missionera sådana infantila budskap istället för att försöka störa andras?
