Ska butlern komma med bröstpumpen?
För den som missade det: Ohly, som vill ha delad föräldraförsäkring, ställdes inför frågan vad han tyckte om att många mammor därmed skulle behöva avbryta amningen i förtid.
Inga problem, enligt Ohly: ”Min dåvarande fru använde bröstpump, det är ett sånt där modernt verktyg som finns – det gick utmärkt för mig att fortsätta ge mina barn bröstmjölk... det går väl idag också vad jag förstår.”
I går förklarade Ohly att tungan slant men fortsatte sedan att bluddra på om modersmjölksersättning och välling som vore han expert i någon föräldraspalt. Och så klämde han i med: ”Jag tror att de flesta kvinnor är okej med att sluta amma efter fem–sex månader.”
Det finns de som är. Men inte alla. Inte Mona Sahlin till exempel. Ett av sina barn slutade hon amma tidigare än hon egentligen ville eftersom hon bara var hemma i sex månader. De andra ammade hon i tolv-tretton månader, berättar hon i intervjuboken Stina Dabrowski möter sju kvinnor (Bonnier Alba 1993).
Privat? Är det att gå över gränsen, att diskutera hur olika mammor ammar?
Absolut. Kvinnor ska inte rangordnas efter hur länge de ammar. Det är en högst privat, högst hormonstinn zon där var och en har sin egen erfarenhet av såriga bröstvårtor, eftervärkar och utdrivningsreflexer.
Men det är precis i den zonen som de rödgröna, med Lars Ohly i spetsen, vill bestämma. Hur länge och på vilket sätt mammor kan amma vill han göra till en fråga för rödgröna regeringsförhandlingar.
Inte för att det finns en känd efterfrågan från föräldrarna om sådana direktiv, inte för att det är bäst för barnen, inte för att WHO kommit med nya riktlinjer om amning – utan därför att en reglering gynnar det politiskt formulerade jämställdhetsmålet.
Och när Ohly kommer igång och låter ändamålet helga medlen kan en pumplag följas av flera steg. Man anar kommunala bröstpumpscentraler, dit mammor ska dirigeras och där myndigheter kontrollerar att allt går rätt till.
Man ser framför sig hur kommunen åläggs att gå in med subventioner. Ty en manuell enkel kan man få för 375 kronor (ny, det finns ännu billigare på Blocket) medan de elektriska som efterliknar barnets naturliga sugrytm kan gå på över 2.000 kronor. Är sådana orättvisor acceptabla för Ohly?
Och någonstans där längre fram anar man den totala befrielsen från dessa biologins betungande bojor: män som ammar.
Förra året kunde man i TV8 följa Ragnar Bengtsson, som med hjälp av bröstpump försökte få igång sin mjölkproduktion.
Bengtsson uppmärksammades både hemma och utomlands och var själv full av förhoppningar: ”Det skulle förändra bilden av modern som ett gudomligt väsen, men också bilden av mannen och faderskapet. Det kan skynda på det hela.” Sade Bengtsson på ett sätt som borde ha fått otålige Ohly att jubla.
Men Bengtsson gav upp sitt försök. Det blev för jobbigt. Såriga bröstvårtor och tider att passa. Det kan bli snärjigt för mindre.
Men mot stress i vardagen har Vänsterns samarbetspartner Socialdemokraterna lanserat ett recept. Så frågan är väl om det inte är upplagt för ett nytt rödgrönt utspel:
Är det butlern som ska komma med bröstpumpen?
