Jubel, trots allt
Efter fyra år vid makten har alliansen stärkt sin ställning. Moderaterna gör ett rekordval och folket har visat vem de vill ha: Reinfeldt.Det är en stor framgång och valets viktigaste besked.
När detta skrivs är valet inte helt färdigräknat men riktning är solklar: framåt för alliansen och bakåt för socialdemokraterna. Sverigedemokraternas ökning är rejäl och, värst av allt, partiet blir vågmästare.
Med ett parti som SD i riksdagen blir svenska folkets högsta beslutade organ förändrat. Det är ett nederlag att där behöva släppa in ett parti med rötter i rasistiska rörelser.
Och en viktig fråga i eftervalsdebatten blir: Vad i detta partis program är det som slagit an hos väljarna? Vad borde de etablerade partierna gjort annorlunda?
Men de segerrusiga Sverigedemokraternas skränande är inte valnattens viktigaste budskap. Det är vad väljarna svarat på frågan om de vill se Reinfeldt eller Sahlin.
Aldrig förut i modern tid har en sittande borgerlig statsminister vunnit ett val. Och Reinfeldt, som i förra valet ledde sitt parti till vad som då framstod som oslagbart rekordresultat, tar nu Moderaterna upp ytterligare några procentenheter. Detta samtidigt som utmanaren Sahlin misslyckas kapitalt.
Sahlin har i valrörelsen målat en bild av ett Sverige där klyftorna ökat, där sjuka lämnats åt sitt öde och där regeringen inte brytt sig om ungdomsarbetslösheten. Hade beskrivningen varit riktig borde väljarna ha sökt sig till henne och de rödgrönas vidlyftiga löften om mer av allt. Men istället är det i alliansens, och Reinfeldts beskrivning av verkligheten som de flesta väljarna känt igen sig.
Att i en så djup lågkonjunktur som den Sverige gått igenom återigen vinna väljarnas förtroende vittnar om en styrka hos sittande regering. Den har tagit väljarna på allvar, varit försiktig med löften men generös med ansvarstagande.
Och även om resultatet tyder på mindre tillbakagångar hos de tre övriga borgerliga bör påminnas om att regeringsarbetet varit ett lagarbete.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har stått i främsta ledet, inte minst under akuta krislägen. Men mycket av alliansens styrka har handlat om att man genom att vara fyra partier blivit en framgångsrik helhet.
Det är en bra grund inför de svårigheter som nu väntar.