Lärarlyftet sätter press på kommunerna
SVT:s dokumentärserie Klass 9A som sändes tidigare i år väckte stor uppmärksamhet. Likaså har DN-medarbetaren Maciej Zarembas utmärkta artikelserie ”Hem till skolan” rört upp starka känslor. Båda serierna visar upp elever med bråddjupa kunskapsluckor och lärare som inte har försetts med de rätta pedagogiska verktygen.
Lärarnas riksförbund (LR) ansåg nyligen att ingångslönen på grundskolan och gymnasiet borde höjas med 10.000 kronor i månaden.
Det är bra att LR uppmärksammar lärarlönerna, men säg den kommun som anser sig ha råd med sådana påslag. Högre löner är också en bland flera vägar mot ökad status för läraryrket. För att locka begåvade studenter till läraryrket måste kraven på lärarutbildningarna skärpas betydligt.
Det måste bli fler behöriga lärare och fler lärare som faktiskt undervisar i det ämne de är utbildade för. Allt detta ingår i regeringens reformpaket. Lärarna måste dessutom få betalt efter erfarenhet och prestation.
Trots att både lärarfacken, Sveriges kommuner och landsting samt regeringen ställer sig bakom en större lönespridning, minskar istället skillnaderna. Här har kommunerna en viktig hemläxa att göra.
