Kyrkan som entreprenör ger näring till välfärden

Ska enskilda kyrkoförsamlingar ha rätt att bedriva näringsverksamhet? Frågan diskuteras för närvarande på kyrkomötet i Uppsala, Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Svenska kyrkan konkurrerar med kommuner, kooperativ och privata utförare inom äldreomsorg, förskolor och gruppboenden. De närmaste åren kommer dess pensionskassa dessutom att investera två miljarder kronor i fastighetsbolaget Lönnbacken som inriktar sig på äldreboenden.

Entreprenadverksamheten i välfärdssektorn och satsningen inom fastighetsbranschen är två sätt att täppa hålen i en läckande ekonomi.

Sedan kyrka och stat skildes åt år 2000 har Svenska kyrkan kontinuerligt tappat medlemmar. Från den 31 oktober 2008 till den 1 november 2009 trädde 72.000 medlemmar ur. Numera är antalet drygt 6,6 miljoner medlemmar eller 71,3 procent av befolkningen. Minskade medlemsintäkter behöver ersättas med något annat.

Men kyrkans etablering inom välfärdssektorn handlar om så mycket mer än pengar. Det kan även ses som en reaktion på att det offentliga inte längre klarar av att leverera välfärdstjänsterna. Dessutom om att kyrkan i större utsträckning får betalt av kommunerna för något som tidigare utfördes gratis. Inte minst är det en del av en omsorg som sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden.

De senaste årens samhällsutveckling visar att när välfärden i offentlig regi dras tillbaka, vinner de civila organisationerna, som Svenska kyrkan, mark. Hembesök hos äldre, promenader och pratstunder och utdelning av mat. Uppgifter som tidigare betraktades som en självklar del av välfärden utförs av kyrkan.

Det som nu diskuteras på kyrkomötet är om församlingar ska ha rätt att bedriva verksamhet i aktiebolagsform. Detta vore onekligen ett steg på vägen mot mer omfattande åtaganden, och ett nytt tänkesätt. Kyrkan skulle i högre utsträckning bli en vanlig aktör.

Det är bra med fler utförare av välfärdstjänster. Det skapar större konkurrens, fler valmöjligheter och en mer individanpassad vård och omsorg.

Men på vilket sätt hjälper kyrkan bäst sina medlemmar? Och vad skall vara Svenska kyrkans identitet och uppgift? Det är viktiga samhällsfrågor som kyrkomötet har att besvara.

Svenska kyrkans och andra frivilligorganisationers insatser är en omistlig del av Välfärdssverige. I vissa glesbygdskommuner utgör man den sista garanten för upprätthållande av välfärden, ett faktum som alltför sällan uppmärksammas i debatten.

Expansionen på välfärdsområdet lär fortgå. Det är på det hela taget en välkommen utveckling.