Beredning på gränsen till sammanbrott
Stig Malm talar om "stalinistiska metoder", Persson ringer runt bland Norrlandslänen och propagerar för sin gamle gunstling Thomas Östros. Även partiets nestor Thage G. Peterson talar om en urvalsprocess "på gränsen till katastrof".
Med lite drygt två veckor kvar till den extrainsatta kongressen där Mona Sahlins efterträdare ska krönas, är det hela havet stormar inom socialdemokratin. Valberedningen har verkligen inte "krattat manegen" – för att använda avgående partisekreterare Baylans uttryck – för den man som tar över. Ingenting pekar nämligen i nuläget på att det skulle bli en kvinna.
Tungviktarnas missnöje är befogat. Det har varit en sluten process som man trodde tillhörde en annan tid. Valberedningen har inte lyckats ta trilskande partidistrikt i örat. Missämjan och splittringen har tillåtits träda fram i full dager.
Diskussionerna har i alltför hög utsträckning handlat om vilken kandidat olika delar av det socialdemokratiska Sverige inte godkänner. Sådant sprider naturligt nog negativa stämningar i ett parti som ju istället är i mycket kraftigt behov av en nytändning.
Vem som valberedningen än beslutar sig för, kommer att få släpa med sig slitningarna och misstroendet in i det nya ämbetet. Det blir uppförsbacke från start.
Under gårdagen fortsatte det att spekuleras och sägas "nej tack". När detta skrivs kunde näste partiledare hämtas ur kvartetten Thomas Östros, Mikael Damberg, Sven-Erik Österberg och Håkan Juholt. Hur länge ska personfrågan fortsätta?
Även om det har varit lätt att glömma det under de senaste veckornas personcentrering är det ju trots allt med goda idéer som man vinner val. I går släpptes underlaget för extrakongressen med namnet Nystart för tillväxt & rättvisa. En sak framkommer tydligt. Socialdemokraterna kommer inte att tappa sysselsättningsfrågan ur sikte. Moderaterna ska få en match om arbetslinjen.
Det är väl ingen vild gissning att S skjuter in sig på sjukförsäkringarna. Kongressen kommer dessutom att diskutera en nollvision för ungdomsarbetslösheten. Man välkomnar globaliseringen. Visioner är lätta att lansera men desto svårare att förverkliga. Det finns inget parti som inte vill få ned ungdomsarbetslösheten.
Kongressens uppgift blir att godkänna den av valberedningen föreslagne partiledaren. Övrigt lär hamna i skymundan. För S är det inte tid för visioner. Det handlar om att samla partiet och försöka hitta några frågor att enas kring.