Demokrati, rädsla och alla människors lika värde

7,1 % av vår kära stads röstande befolkning valde att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Min spontana reaktion var förtvivlan, rädsla, ja till och med skräck inför framtiden och den människosyn detta avspeglar. Jag har gråtit, för jag vill inte leva i ett samhälle som präglas av främlingsfientlighet.

Samtidigt blev jag själv främlingsfientlig i samma andetag. Jag vet inte mycket om SD, ”främlingen”, nykomlingen, vet bara att jag inte vill ha dem i riksdagen eller i kommunfullmäktige. Jag vet inte vilka som röstat på dem och plötsligt börjar jag snegla misstänksamt på min omgivning och katastrofen är ett faktum. Rädslan och osäkerheten sprider sig... Jag vill mota bort dem, ta avstånd, vill inte att de ska finnas mitt ibland oss.

Märker ni hur allt blir omvänt och att jag själv plötsligt representerar exakt de åsikter jag vill ta avstånd från. Jag blir rädd för mina medmänniskor.

Idag känner jag att jag inte får ge efter för denna rädsla. Rädsla föder ännu mer rädsla och hindrar oss från att tänka rationellt och klokt. Där klyftorna mellan människor ökar, ökar också främlingsfientlighet och rasism. Om vi vill ta avstånd från främlingsfientliga strömningar och åsikter måste vi göra det genom att konfrontera människan bakom dessa åsikter. Med kunskap, respekt och medmänsklighet. Inte genom att frysa ute en grupp som den demokratiska processen faktiskt har röstat fram. Vi lever i en demokrati och om demokratin ska kunna fortleva måste vi acceptera dess villkor .

Rädslan för det vi inte vet så mycket om är som sagt ett av de starkaste gödningsmedlen för till exempel hets mot folkgrupp. En representant för SD uttalade sig i Aftonbladet häromdagen om ”risk för inbördeskrig i Sverige på sikt, på grund av det ökade antalet invandrare, i synnerhet muslimer.”

Min åsikt om detta uttalande är att skulle det bli inbördeskrig beror det inte på muslimerna, det beror i så fall på alla icke-muslimers rädsla inför och okunnighet om islam, ingenting annat. Okunnighet kan bekämpas, men så fort vi ger oss i kast med att försöka bekämpa människor är vi dömda att misslyckas. Det finns bara förlorare i en sådan kamp.

Jag älskar vår stad. Jag vill att ALLA människor ska känna sig välkomna här. Sverigedemokrater är också människor. Låt oss inte glömma detta i vår vilja att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. En människa är alltid mer än sin åsikt och vi är alla lika mycket värda.