Jan Hansson: I dag har Sverige inget att frukta

Det var OS-lördagen när det mest snackades banläggare i slalom och finaldomare i ishockey.

Det värsta Tre Kronor kan göra är att flytta fokus till att kanadensisk huvuddomare blåser sina landsmän i guldmatchen. Lyckligtvis tycks hållningen vara att spelarna tonar ner betydelsen.

I en TV3-intervju betonade Henrik Tallinder att 21 av 22 svenska OS-spelare känner nordamerikanska domare som superproffsiga från NHL. Att de ska leda en final i Sotji förändrar inget.

Kanada kan ha större skäl att fundera över valet av huvuddomare. I ambition att vara opartisk finns risken att deras landsman Kelly Sutherman passerar "fel" gräns.

I slutändan är det ändå spelarna som avgör. Och de känner varandra sedan alla miljoner NHL-möten. Bäst påläst av alla är nog Kanadas huvudcoach Mike Babcock.

Han har redan lett sitt land till både OS- och VM-seger. Dessutom tillhör han de få i båset som fixat trippeln, alltså äve Stanley Cup .

Babcock är normalt ansvarig för Detoit Red Wings. Klubben har ingen spelare i Kanadas OS-trupp, däremot tio man i den svenska! Även om stjärnkaptenen Henrik Zetterberg fick resa hem och kurera sin onda rygg.

Därmed saknas den Z som skulle ha en huvudroll i Pär Mårts lag på samma sätt som en annan Z har i Erik Hamréns fotbollslandslag. Andra skulle sörjt över återbudet från Henrik Sedin.

Så icke vår aktade förbundskapten.

Hittills i Sotji har han matchat sitt gäng så klokt att vi inte behöver vara oroliga nu heller. OS-finalen är en match där varken strikt ordergivning om taktik eller fajtaranda behöver delas ut.

Detta blir en match där ett tjog blågula kämpar kommer att ge allt – och lite till.

Förr kom Tre Kronor ofta in till möten med Kanada med skräck i blick. Våra "chicken babes" skulle skrämmas till underkastelse med alla tillgängliga medel.

Det var då.

Försök i dag hitta någon kanadensare utan full respekt för världsmålvakten Henrik Lundqvist, för världsbacken Erik Karlsson, för världsforwarden Nicklas Bäckström.

I OS-turneringen har de visat lika hög kvalitet som kollegerna Carey Price, Drew Doughty och Sidney Crosby.

Resultatet? Jag sticker fram hakan och säger att den som lever får se.

Mycket har varit hopplöst att tippa i vinterspelen. Inte minst gårdagens avslutande herrslalom i alpina centrat Rosa Chutor.

Tävlingen blev en kurragömmalek förbi andra åkets underligt placerade portar. Tydligen brukar det vara på liknande sätt varje gång pappa Ante Kostelic sätter banor i världscupen.

Varför han då tilläts göra det i OS är obegripligt.

André Myhrer låg tvåa efter första åket och tillhörde den stora massa som körde ut sig sedan. Efteråt talade han i tv:n om Kostelic som "en idiot".

När säsongens viktigaste tävling ska förstås världens främsta på området staka banan. Inte en ego-pajas som tycks sträva efter rekord i uråkningar.

Medaljtrion Mario Matt, Österrike, Marcel Hirscher, Österrike och 29-årige norrmannen Henrik Kristoffersen bemästrade knepigheterna bäst i backen.

Heders åt dem.