Livsfarligt genande över tågspår i Borås

Farliga saker som står under myndigheters ansvar åtgärdas ofta först efter att en tragedi skett. Varje dag ber jag till högre makter att ingen skolungdom eller joggare ska köras över av tåget på järnvägen mellan Kristineberg och Åhaga. Ofta är det otäckt nära.

Staketet gapar helt tomt på nät, det är nedrivet sedan länge. Ungdomarna är sena till skolan och joggarna har sina hörlurar i öronen och hör ingenting, till synes helt ovetande om att de genar över ett järnvägsspår.

Några gånger har jag sett att de är lika lyckligt ovetande om att de med nöd och näppe kommit över spåret några ögonblick efter att tåget kört förbi. Jag väntar med att titta ut genom fönstret så länge den genvägen finns, för endera dagen händer en olycka och det vill inte jag se. Lokföraren kommer däremot inte att kunna välja bort det. Frågan är inte om utan när.

Leif Andersson