Han ger en bild av härolden

De flesta av oss har väl bilden av härolden som ett ganska pråligt utstyrd herre som står på ett torg, blåser i trumpet och sedan med hög röst förkunnar vad kungen behagat befalla.

Nu är det hög tid att revidera denna uppfattning och det är boråshistorikern och journalisten Jesper Wasling som reder ut begreppen i sin bok Medeltidens härold.

Vem var då härolden? Vi hittar hans ursprung i senare delen av 1100-talet och då som en i kretsen av underhållare kring kungen och som budbärare. Senare blev han konferencier vid tornerspelen. Jesper Wasling beskriver det med modernt språkbruk som en sportkommentator.

Under 1200-talet fick härolden fler uppgifter. En var att hålla ordning på riddarnas vapensköldar och notera dessa i särskilda vapenböcker. Han blev heraldiker.

Häroldens status ökade och det ledde i sin tur till att han kallades in till hovet för att arrangera festligheter och ceremonier, med Waslings ord en ”festfixare”.

Härolden blev en del av de riddarordnar som växte fram på 1400-talet och därifrån var steget inte långt till slagfältet där han fungerade som ett slags stridsdomare.

– Under medeltiden var kriget inte till för att erövra territorium utan ett maktspel. Det var härolden som avgjorde vilken sida som vunnit, berättar Jesper Wasling.

Häroldens roll som budbärare ledde honom på 1400-talet in på diplomatin. Härolden blev en person som dinerade med furstar. Förnämligast i rang var chefshärolden, eller vapenkungen, ”King of arms”.

Institutionen lever kvar, i första hand naturligtvis i det kulturkonservativa England, men dagens härold har enbart ceremoniella uppgifter.

Ärvt historieintresset

Kanske kan man påstå att Jesper Wasling ärvt historientresset efter sin far Lennart Wasling, pensionerad dataingenjör och ordförande i Borås och de sju häradernas kulturhistoriska för-ening.

– Jag var redan i gymnasiet helt säker på att det var historia jag skulle ägna mig åt, säger Jesper Wasling.

Efter sin filosofie magisterexamen tjänstgjorde han ett tag på Historiska museet i Stockholm som informations- och pressansvarig under musiechefen Kristian Berg, nu kulturansvarig i Västra Götaland.

Men kärleken drog Jesper Wasling tillbaka till Borås. Flytten innebar också en ny yrkeskarriär, som frilansjournalist på en reportagebyrå i Borås. Under tiden i Göteborg hade han nämligen passat på att ta en journalistexamen.

Denna byrå levererar bland annat artiklar om hur man fixar till sitt hus, och här kan ju lärarna på Teknis trösta sig med att deras lektioner inte varit helt förgäves.

Jesper Waslings historiska intresse odlar han också i Svenska heraldiska föreningen där han är sekreterare. Han har skrivit ett par böcker och ett stort antal artiklar om heraldik.

Och även om den dagliga journalistiken upptar mycket tid så lämnar han inte historieforskningen. Närmast på agendan står en ordbok om heraldik och därefter återvänder han nog till svenskt 1200-tal.

– Jag funderar på att närmare studera Magnus Ladulås och hans tid. Vi är fångna i ett nationalromantiskt synsätt som tillskriver dessa kungar egenskaper och en förmåga att blicka framåt som de kanske inte hade. Jag vill försöka tränga djupare in i hur de fungerade realpolitiskt.