Unga äter mer godis än någonsin
Barn och unga äter mer socker än någonsin. Marita Björk, skolsköterska på Daltorpskolan, kartlägger elevernas godishandlande.
För tre år sedan öppnade stormarknaden Ica Maxi vid Daltorpskolan i Borås. Skolsköterskan Marita Björk som har sin expedition åt Maxi-hållet såg hur eleverna strömmade dit på rasterna - hela karavaner, säger hon.
Hon och en kollega undersökte elevernas vanor genom att stå utanför affären och intervjua eleverna om vad de köpte och hur ofta. Svaren visade att stormarknaden nästan blivit en fritidsgård. Många gick dit varje dag, en del flera gånger per dag. De allra flesta gick minst ett par gånger i veckan. Skolsköterskorna har följt upp sin undersökning två år till och fått ungefär samma resultat.
– En del köper varmkorv eller mackor, men det är undantag. Mest är det choklad, läsk, energidryck och smågodis, berättar Marita Björk.
Skolköket noterar att det går åt mindre mat. Lärarna talar om sockerstinna elever som har svårt att koncentrera sig. Korridorerna svämmar över av godispapper och läskflaskor.
Men det handlar inte bara om Daltorpskolan och Ica Maxi. De senaste årens sockerdebatt har gjort att sockerätandet inte ökar lika lavinartat längre. Men barn och unga idag äter överlag väldigt mycket mer godis än deras föräldrar gjorde som barn.
– Då fick man kanske en 33-centiliters läsk på helgen, och det var allt. Idag är en och en halv liter läsk ingenting. Mängden är problemet, säger Marita Björk.
Hon ser framför allt övervikt som en stor risk, många ungdomar är överviktiga redan i högstadieåldern. På sikt ökar risken för att utveckla diabetes och tänderna skadas.
– Och de utvecklar ett beroende. Det är samma belöningssystem i kroppen som när man röker eller dricker, man behöver sockret för att må bra.
Allt detta vet ungdomarna - egentligen. Men att nå fram till dem är svårt, säger Marita Björk:
– De lever här och nu och orkar inte bry sig om vad som händer i framtiden. Det är gott, därför äter jag det, är deras resonemang.
Sundare vanor hemifrån är en bättre lösning än förbud, resonerar Marita Björk. När hon har hälsosamtal med eleverna får hon av många höra att det oftast finns tillgång till läsk och sötsaker hemma.
– Det jag önskar är att de skulle få en sund inställning till sötsaker i stället. Visst kan man äta det, men i måttliga mängder och inte hela tiden.
? Var tionde 15-åring äter godis varje dag i veckan, enligt Folkhälsoinstitutets senaste studie om barns hälsovanor.
? En rapport från livsmedelsverket visar att barns sockerintag är 30-50 procent större än rekommenderat. Tre fjärdedelar av sockerintaget är tillsatt socker, och det är läsk och godis som är de största sockerkällorna.
? Enligt jordbruksverkets statistik äter svenskarna 15,7 kilo godis per person och år (2008). 1990 var siffran 11,1 kilo, 1960 var den 6,7 kilo.
? Svenskarna äter mest godis i världen, enligt boken Godis åt folket som utkom 2007, mer än dubbelt så mycket som till exempel i Frankrike. Närmast efter Sverige på topplistan ligger England, Tyskland och Norge.
? Vi dricker över 75 liter läsk per person och år - en enorm ökning från 1980 då motsvarande siffra var 40 liter per person och år. Då ingick ändå kolsyrat vatten i siffrorna för 80-talet.
