En ledare i stort och för ungdomar

Förra veckan delade Torbjörn upp sitt liv i två olika världar.

Först ett par dagar som vd på Unigraphics med ett huvudansvar för 35 anställda och 40 miljoner i omsättning.

Andra halvan som ledare för att pojklag i fotboll på cup i Danmark med övernattning på luftmadrass i en skolsal.

Det är ledarskap på helt olika sätt. Men Torbjörn ser en del likheter i de olika rollerna.

– I företaget ser jag mig själv som en dirigent för en stor orkester. Jag kan omöjligt spela alla instrument själv men jag kan hålla i taktpinnen, se till att vi spelar samma stycke så att det blir en samklang och harmoni. Lite så är det ju i fotbollen också att vi ledare ska ge förutsättningar för killarna på planen att kunna prestera så bra som möjligt.

Han blev utsedd till vd på Unigraphics för sex år sedan. Men han ser inte sig själv som auktoritär utan litar mycket på kunskapen hos sina medarbetare.

En kunskap som mynnar ut i stort eget ansvar. Personalen har en medelålder på runt 50 år och har jobbat här i snitt i 25 år.

– Det betyder att vi har en väldigt erfaren personal och de vet vad de gör. Jag är inte den som har svaren på allt utan ofta är det jag som ställer frågorna. "Hur gör du här?" "Hur tänker du här?" Om svaret är deras eget, och resultatet blir bra, blir de stolta.

Självklart, betonar Torbjörn, måste han sätta ner foten ibland och självklart är det han som tar besluten.

Men att gruppen känner delaktighet är viktigt i alla sammanhang, är hans övertygelse.

Unigraphics grundades 1934 som Borås Stämpelfabrik och just stämplar var i många år huvudprodukten. Idag har flaggor med tryck och skyltar blivit större delar av verksamheten där ägarna finns i Österrike.

– Men att jag hamnade här är bara ett utslag av slumpgeneratorn. Så har egentligen hela livet varit, säger han och skrattar.

Han läste till ingenjör på gymnasiet, men hittade inget jobb och läste till civilekonom och blev revisor. Han hittade kärleken i en Målsrydstjej som jobbade i Oslo.

Torbjörn flyttade dit.

– Det är en fantastisk stad på alla sätt. Och det var oerhört kul att komma dit och bygga upp sitt sociala liv och hela sitt kontaktnät från noll.

Men ganska snart utökades familjen och när barnen växte drogs de hem till tryggheten i Borås.

Torbjörn fick jobb som ekonomichef på nuvarande Unigraphics och senare alltså ett skrivbord i vd-rummet.

Där sitter han idag och konstaterar att tio år kvar till pensionen är en speciell tidpunkt på många sätt:

– Ofta har man ju runt 55 en peak i karriären där man har tillräckligt mycket erfarenhet och kunnande för att leda ett företag. Samtidigt har man ju en del drömmar och visioner kvar som man fortfarande kan leverera.

Som pappa till två tonårsbarn på väg in i vuxenlivet har han varje dag en viktig roll som stöd och strävan att vara en bra förebild.

När Torbjörn ser tillbaka är han tacksam för alla förtroenden han fått av föräldrar, lärare, chefer och tränare.

– Jag började spela fotboll som sjuåring och har haft många fantastiska ledare genom åren som har präglat mig.