Bytte storstan till landets lugn

En lugn sommarkväll i bastun för sex år sedan sade sambon Peter:

"Ann-Sofie, du vet ju vad du vill göra. Gör det!"

Hon tänkte till. Jo hon gillade ju att laga mat, och hon älskade ju att baka.

– Min mamma och mormor var likadana. Det ska helt enkelt vara sju sorters kakor när man fikar, säger hon och skrattar. Skrattar gör hon ofta.

Ann-Sofie sade upp sig från sitt jobb i storstaden och lämnade över sig till skogens värld.

– Vi bodde mitt i Göteborg och jag jobbade på Hewlett-Packard, där jag bland annat hade hand om kundkontakter och alla arrangemang.

Det var mycket glamour och högt tempo hela tiden, berättar hon. Men det var lika mycket ytlighet och fartblindhet.

– Jag var trött på det här, säger Ann-Sofie och tar ett par snabba steg genom rummet och vinkar med handen…

– "Hej Ann-Sofie, hur är läget?" Sen har personen försvunnit innan jag har hunnit svara.

Efter att ha letat hus ett tag hittade de gården Brobacken, längst upp i hörnet i Töllsjö socken nära väg 180. De flyttade hit 2007 och i början pendlade Ann-Sofie till jobbet i Göteborg.

Gårdens vedlager imponerar. Här finns ett nyare boningshus, men även en äldre stuga från 1824, som var rivningshotad. Men de fixade taket och satte in värme.

Sen tänkte de mura upp en helt ny vedeldad bakugn men det skulle kosta väldigt mycket pengar. En snickare som hjälpte dem, berättade att det i alla gamla hus förr fanns det en riktig bakugn".

– Så han tog en slägga och började slå på murstocken. Där hittade vi det gamla bakugnsvalvet. Sen köpte vi en vedspis och bakugnsluckor begagnat och plockade fram den gamla spishyllan som fanns kvar.

Med en fungerande vedeldad bakugn började den tanke att gro hos Ann-Sofie som sen blommade ut den kvällen i bastun. Höga klackar och fina dräkter byttes ut till "foppiga tofflor" och bagarmössa.

Det blev full fart direkt, fast nu på ett behagligt sätt:

– Första gången vi sålde var på en marknad i Töllsjö. Vi hade bakat hålkaka och den sålde jag slut på en gång.

Den gnistrande veden utstrålar både mysighet och värme. Ann-Sofie sträcker in träspaden och vänder snabbt på bröden så de blir lagom bruna på alla sidor.

Hon har god hjälp denna morgon i köket av mamma Doris som också lämnade storstan och nu bor ett par kurvor bort. Ibland har andra grannar hoppat in och lånat ut sina händer och tid där det har behövts.

Men oftast är det Ann-Sofie som bakar och sambon Peter som åker ut och träffar kunderna. Nu är de ute och flera dagar per vecka. De åker sällan till Sjuhärad men desto oftare mot kusten:

– Vi står framför allt i och runt Göteborg, mycket på matmarknader och torg. I Kungälv är vi ofta och där har vi till och med byggt en egen plats intill fiskhandeln.

Sortimentet har med åren utökats till flera sorters bröd, knäckebröd, fikabröd och betydligt fler än sju sorters kakor.

Genom åren har de fått många stamkunder och bakandet går ihop sig. Men Ann-Sofie räknar inte längre lyckan i pengar utan i hur hon mår.

– Nu har vi ett meningsfullt liv där vi gör något vi tycker är roligt och något vi brinner för. Samtidigt bevarar vi det gamla hantverket i en gammal miljö.

lämnade jobbet som sekreterare och började baka i skogen