Spretigt val i skeptiskt EU
Svagt intresse och stor skepsis syntes återigen – men inte överallt.
Medan förhandsgissningarna tydde på ännu en tillbakagång i det totala valdeltagandet sken exempelvis Sverige fram med det motsatta.
Och där den "allmänna trenden" sade framgångar för ärkenationalister och EU-skeptiker som Nationella fronten i Frankrike och brittiska UKIP bjöd åtminstone Nederländerna på något annat.
– Nederländarna har dragit slutsatsen att EU betyder styrka och att extrem nationalism är farligt, konstaterade EU-parlamentets liberala toppnamn, belgaren Guy Verhofstadt inför valdagen, enligt Reuters.
Verhofstadt samlade styrka i att vallokalsundersökningarna från Nederländernas röstande i torsdags gav liberala D66 segern och bara en fjärdeplats för hätskt EU- och islamfientliga Geert Wilders och dennes PVV.
Allvarlig stämning
I Verhofstadts egna hemland Belgien präglades valdagen av strålande sol, men också djupt allvar efter attentatet mot Judiska museet i Bryssel i lördags. Vid museet, där fyra personer sköts ihjäl av ännu okända attentatsmän, växte ett blomberg fram när allmänheten kom förbi för att tända ljus och hedra de döda.
– Otäckt. Naturligtvis kan sådant här alltid hända överallt, men man hade mer väntat sig att det skulle skett i Paris än här. Där är de ju alltid på helspänn för attacker, sade finlandssvenskan Ulrika Lindblad, bosatt i Bryssel sedan 1996, efter att ha lämnat en blomma vid museet.
– Men kanske var det därför som någon gjorde det här i stället, spekulerade hon.
Obligatoriskt
I Belgien gällde söndagens val inte bara EU-parlamentet utan även det nationella parlamentet och de starka flamländska och vallonska regionala instanserna. Deltagandet var stort – men så är också Belgien ett av de få länder i EU där röstandet är obligatoriskt.
– Arbetslösheten, pensionerna, köpkraften. Fixar man det så blir allt ok, föreslog Galle, en av väljarna i stadsdelen Ixelles när TT kom förbi.
Italienaren Dario talade i stället om främlingsfientligheten och problemen med att hålla samman.
– Partierna kan säga att de står till höger eller till vänster totalt sett, men i slutändan så är de ändå nationella och det är de nationella frågorna som räknas, sade Dario.
– Ett högerparti i Sverige är inte detsamma som ett högerparti här, eller hur?
Schulz eller Juncker?
Inför årets val har EU-parlamentet hoppats kunna höja intresset och statusen genom att förmå de olika partigrupperna att föra fram officiella kandidater till posten som EU-kommissionens ordförande.
De tre största gruppernas toppar – förutom Verhofstadt även socialdemokraten Martin Schulz från Tyskland och kristdemokraten Jean-Claude Juncker från Luxemburg – har ihärdigt upprepat att någon av dem måste komma i fråga när stats- och regeringscheferna lämnar sitt förslag efter valet.
Långt ifrån alla håller dock med.
– Vi tycker inte att han (Juncker) ska leda kommissionen, fastslog till exempel Ungerns premiärminister Viktor Orban i ungersk tv i lördags om den egna partigruppens kandidat.
Vaccin mot Le Pen
Överlag blev EU-valet ett tydligt bevis på att det fortfarande är långt kvar till en gemensam debatt och gemensamma frågor i de 28 medlemsstaterna. I flera östeuropeiska länder handlade valet mest om förhållandet till Ryssland. I söder var ilskan stor över regeringarnas åtstramningar under den ekonomiska krisen. Och i väst låg stort fokus på "välfärdsturism" och den fria rörligheten.
I både Frankrike och Storbritannien såg rent EU-fientliga partier fram emot att bli störst.
– Tanken att vi ska bli störst i det här valet är en sannolik tanke. Nu gäller det bara att genomföra det, sade Nationella frontens partiledare Marine Le Pen när hon lade sin röst i Hénin-Beaumont i norra delen av landet.
Dessförinnan fick vallokalen besök av den Ukraina-grundade aktiviströrelsen Femen, vars barbröstade demonstranter uppmanade alla att "vaccinera sig mot fascismen".