Annons
Nyheter

Spretigt val i skeptiskt EU

Valdagen var gemensam, men frågorna högst individuella när EU samlat gick till val 2014.
Nyheter • Publicerad 25 maj 2014
Foto: A3390/_Kay Nietfeld

Svagt intresse och stor skepsis syntes återigen – men inte överallt.

Medan förhandsgissningarna tydde på ännu en tillbakagång i det totala valdeltagandet sken exempelvis Sverige fram med det motsatta.

Annons

Och där den "allmänna trenden" sade framgångar för ärkenationalister och EU-skeptiker som Nationella fronten i Frankrike och brittiska UKIP bjöd åtminstone Nederländerna på något annat.

– Nederländarna har dragit slutsatsen att EU betyder styrka och att extrem nationalism är farligt, konstaterade EU-parlamentets liberala toppnamn, belgaren Guy Verhofstadt inför valdagen, enligt Reuters.

Verhofstadt samlade styrka i att vallokalsundersökningarna från Nederländernas röstande i torsdags gav liberala D66 segern och bara en fjärdeplats för hätskt EU- och islamfientliga Geert Wilders och dennes PVV.

Allvarlig stämning

I Verhofstadts egna hemland Belgien präglades valdagen av strålande sol, men också djupt allvar efter attentatet mot Judiska museet i Bryssel i lördags. Vid museet, där fyra personer sköts ihjäl av ännu okända attentatsmän, växte ett blomberg fram när allmänheten kom förbi för att tända ljus och hedra de döda.

– Otäckt. Naturligtvis kan sådant här alltid hända överallt, men man hade mer väntat sig att det skulle skett i Paris än här. Där är de ju alltid på helspänn för attacker, sade finlandssvenskan Ulrika Lindblad, bosatt i Bryssel sedan 1996, efter att ha lämnat en blomma vid museet.

– Men kanske var det därför som någon gjorde det här i stället, spekulerade hon.

Obligatoriskt

I Belgien gällde söndagens val inte bara EU-parlamentet utan även det nationella parlamentet och de starka flamländska och vallonska regionala instanserna. Deltagandet var stort – men så är också Belgien ett av de få länder i EU där röstandet är obligatoriskt.

– Arbetslösheten, pensionerna, köpkraften. Fixar man det så blir allt ok, föreslog Galle, en av väljarna i stadsdelen Ixelles när TT kom förbi.

Annons

Italienaren Dario talade i stället om främlingsfientligheten och problemen med att hålla samman.

– Partierna kan säga att de står till höger eller till vänster totalt sett, men i slutändan så är de ändå nationella och det är de nationella frågorna som räknas, sade Dario.

– Ett högerparti i Sverige är inte detsamma som ett högerparti här, eller hur?

Schulz eller Juncker?

Inför årets val har EU-parlamentet hoppats kunna höja intresset och statusen genom att förmå de olika partigrupperna att föra fram officiella kandidater till posten som EU-kommissionens ordförande.

De tre största gruppernas toppar – förutom Verhofstadt även socialdemokraten Martin Schulz från Tyskland och kristdemokraten Jean-Claude Juncker från Luxemburg – har ihärdigt upprepat att någon av dem måste komma i fråga när stats- och regeringscheferna lämnar sitt förslag efter valet.

Långt ifrån alla håller dock med.

– Vi tycker inte att han (Juncker) ska leda kommissionen, fastslog till exempel Ungerns premiärminister Viktor Orban i ungersk tv i lördags om den egna partigruppens kandidat.

Vaccin mot Le Pen

Överlag blev EU-valet ett tydligt bevis på att det fortfarande är långt kvar till en gemensam debatt och gemensamma frågor i de 28 medlemsstaterna. I flera östeuropeiska länder handlade valet mest om förhållandet till Ryssland. I söder var ilskan stor över regeringarnas åtstramningar under den ekonomiska krisen. Och i väst låg stort fokus på "välfärdsturism" och den fria rörligheten.

Annons

I både Frankrike och Storbritannien såg rent EU-fientliga partier fram emot att bli störst.

– Tanken att vi ska bli störst i det här valet är en sannolik tanke. Nu gäller det bara att genomföra det, sade Nationella frontens partiledare Marine Le Pen när hon lade sin röst i Hénin-Beaumont i norra delen av landet.

Dessförinnan fick vallokalen besök av den Ukraina-grundade aktiviströrelsen Femen, vars barbröstade demonstranter uppmanade alla att "vaccinera sig mot fascismen".

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons