Valrossens avund

Var hemma hos mor och far i lördags och fastnade framför deras TV. På TV4 Fakta går det en serie om de sju dödssynderna och lördags hade turen kommit till vällust. Om än ett program som bitvis landade under rubriken Spekulativ Dynga, så kunde jag inte slita mig.

Programmet handlade bl.a. om en kvinna vars späcklager, kunde fått en valross att gråta av avund. En 270-kilosmadam som antingen satt på en stol i köket och blev uppeggad när hennes karl brassade jätteportioner med köttfärs. Eller så halvlåg hon i vardagsrumssoffan och matades av mannen ifråga. Efter födointaget tog de sig gärna ett vällustigt nyp, det var det som var själva vitsen med det hela.

Feeders (ung. matare) fenomenet kallas så, och beskrevs i programmet som en växande rörelse i USA. Tyvärr fick jag inte möjlighet att kolla färdigt eftersom telefonen ringde. Jag hann dock se när kvinnan satt i en hotellkorridor och bölade för att hennes rum låg för långt bort från hissen. Det där hulkandet triggade igång en primitiv önskan om att få lämpa av denna bortskämda varelse i något slumkvarter i Indien. Eller bland svältande barn i Afrika. Då skulle hon minsann få skämmas och lära sig att? sedan kom jag av mig i mina funderingar.

Varför i hela fridens namn satt jag och önskade att människor som hade/har nog med sina egna bekymmer också skulle tvingas åse en extremt sjuk del av västvärldens överflöd? Och varför skulle alla valrossars avund, vara intresserad kunskaper utöver flôtigaste och snabbaste vägen till 300 pannor? Kan bara konstatera att TV-program understundom upprör men att det finns en avstängningsfunktion på fjärrkontrollen. Måhända borde jag ha använt denna funktion och avstått från att se eländet.