Varning för "återställare"
Avskaffandet utgör tre viktiga steg mot ett friskt företagande i Sverige. Det finns således anledning att berömma både nuvarande och föregående regering för reformer som tillsammans inte minst underlättar de många ägarskiften som svenska företag nu står inför. Därför måste vi slå vakt om dessa tre skattereformer som utgör en odelbar helhet för företagare som står inför generationsskifte.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av Synovate genomfört en undersökning bland 500 företagare i Sverige om deras syn på de genomförda skattereformerna. Resultatet är slående tydligt. Sju av tio företagare anser att tillväxt, investeringar och sysselsättningen kommer att öka till följd av att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna är borttagna. Samtidigt anser de sig ha fått en mer positiv syn på företagarnas villkor i Sverige.
Ägarskifte är en avgörande fråga för landets företag eftersom ungefär hälften av dem står inför ett generationsskifte. När vi fortfarande levde med de kostsamma arvs- och gåvoskatterna var det många som sköt upp ägarskiften av oro för skatteeffekterna, även om de helst önskade att lämna över sina verksamheter till en ny generation. Undersökningen visar att hela 80 procent av de tillfrågade företagarna anser att avskaffandet av dessa två skatter var en ypperlig reform och två av tio har efter reformen fått ett eget ökat intresse av just ägarskiften.
Avskaffandet av förmögenhetsskatten får ibland kritik för att det enbart gynnar de rika. Företrädare för oppositionen har hotat med så kallade ”återställare” efter valet 2010. Vad som sällan framkommer är dock att borttagandet av förmögenhetsskatten i synnerhet gynnar dem som är utan stort kapital. De allra rikaste har under åren med förmögenhetsskatt klarat sig ändå. Har de inte haft specifika undantag, så har de haft möjlighet och resurser att skatteplanera bort förmögenhetsskatten.
Förmögenhetsskatten drabbade istället alla dem som försöker skapa nya, växande företag och som behöver investeringar. När kapitalet stannar i landet ökar också tillgången på riskkapital, särskilt lokalt kapital ute i landet långt från de finansiella marknadsplatserna. Nystartade och mindre företag är oftast helt beroende av kapital från släktingar, vänner eller från andra med kunskap och kännedom om entreprenören och de lokala marknadsförutsättningarna. Internationella finansaktörer kan aldrig fylla denna viktiga funktion för småföretagen.
De sammantagna förändringarna gör att företagarna i undersökningen anser att detta kommer att innebära nya möjligheter för investeringar och nyanställningar. Signaler och hot om s.k. återställare gör att färre vågar ta risken att göra förändringar i ägandestrukturerna och tillsvidare läggs en kall hand över de goda förändringar som skulle kunna ha kommit av skattereformerna. Detta är synnerligen olyckligt.
Svenska företagare behöver långsiktiga villkor kring ägande och kapitalbildning i företagen för att kunna utveckla konkurrenskraften och expandera på en allt mer global marknad. Sverige var ett av de sista länderna att avskaffa förmögenhetsskatten, som tidigare bidragit till att över 1000 miljarder kronor lämnat landet. Bland EU:s och OECD:s 40-talet medlemsländer har nu enbart fyra länder kvar förmögenhetsskatt. Detta är ännu en anledning till att det vore förödande för den svenska konkurrenskraften att återinföra denna skatt. Det var i elfte timmen som den svenska regeringen fattade beslutet om dess avskaffande.^
Sammantaget har både den nuvarande och den förra regeringen gjort sig värda beröm för att de vågat ta stegen att genomföra dessa skattereformer. Låt oss nu kunna utgå från att detta är en bra början på en alldeles ny syn och positiv attityd till företagandet.
Kenneth Krantz
Regionchef Svenskt Näringsliv
