Annons

Vad hindrar Legnemark?

Som vanligt har Ida Legnemark (V) totalt fel. Den här gången beskyller hon Jan Björklund för att vara ”sorteringsminister” i BT den 22/9.
Debatt • Publicerad 27 september 2012

De förändringar som Alliansen med Folkpartiet i spetsen drivit igenom kommer att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna i grundskolan och fler elever kommer att lyckas i gymnasieskolan.

I Folkpartiet och Alliansen tycker vi att alla elever har rätt till kunskap! Vi vet också att elever lär olika mycket, olika snabbt och på olika sätt. Eftersom alla har rätt att lyckas måste skolan självklart ha kännedom om elevernas kunskapsutveckling. Att tidigt testa elevernas förmåga att läsa, räkna och skriva är inte att skilja barnen åt. Det handlar om att identifiera elever som behöver extra stöd, likaväl som att utmana elever som kommit längre. Men i Legnemarks skola får ingen elev lära sig mer än sina klasskamrater, för det kallar hon ”sorteringsskola”.

Annons

Det är mycket viktigt att involvera föräldrarna i elevernas kunskapsutveckling. Forskning visar att elever som har föräldrar som är engagerade når bättre resultat. Skolan har en otroligt viktig kompensatorisk uppgift, alla barn har rätt att komma långt i skolan oberoende av om föräldrarna har utbildning och engagemang eller inte.  Legnemark tycker att läxhjälp i skolan kan vara en väg att gå och tycker att skattepengar borde gå till läxhjälp. Legnemark har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet makten i Borås, vad hindrar henne från att införa det? Varför tar inte Legnemark några egna initiativ till skolutveckling? Grundskolan är kommunens ansvar, men den styrande minoriteten S, V, MP och Vägvalet gör ingenting. Jo, en sak har det gjort. De har stoppat Engelbrektsskolans ambitioner att utbilda eleverna till att bli ännu bättre i matematik.

Vidare klagar Legnemark på att nationella prov görs för lågt ner i åldrarna och att betygen kommer för tidigt. Vi anser att alla barn och ungdomar var de än är födda i Sverige har rätt till samma kunskaper, därför är de nationella proven viktiga. De är också ett instrument för pedagogerna att se om eleverna har lärt sig det de ska. Om eleverna inte lyckas på nationella prov har de rätt att få hjälp att fylla eventuella kunskapsluckor. Vi kan inte se att det är att segregera. Att inte ha nationella prov eller prov alls, betyder inte att alla lär sig lika mycket, risken är istället stor att alla lär sig lika lite – möjligen undantagandes de med drivna föräldrar. En sådan skola vill inte vi ha!

Gymnasiereformen, som givit våra ungdomar möjlighet att själva välja om de vill läsa högskolebehörighet eller inte, passar heller inte Legnemark. Det är i och för sig inte konstigt då vänstern inte tror att människor kan göra egna val. Alla elever får välja ett högskoleföreberedande program. Alla elever har också möjlighet att välja ett yrkesförberedande program och läsa till högskolebehörighet. På Viskastrandsgymansiet i Borås, som är en av våra gymnasieskolor med yrkesprogram, har ca 35 procent av eleverna gjort det aktiva valet. Hur kan det vara dåligt?

Mer än 10 000 elever har år efter år misslyckats i gymnasieskolan, de har hoppat av eller valt att inte börja. Är inte det en sortering? Vi vet att av de unga som saknar gymnasieutbildning är 65 procent arbetslösa! Syftet med gymnasiereformen är att alla elever ska komma igenom gymnasieskolan, få en yrkesexamen eller en teoretisk examen. Att Legnemark kallar det för sortering är oseriöst, men väntat. Vänstern vill att alla elever skall få godkänt i skolan utan egen insats, utan kunskapskrav och utan resultatuppföljning. Alliansregeringen vill att alla elever skall lyckas och att de som vill och kan skall ges fler möjligheter. Inte bara en enda väg som Legnemarks vänsterparti tillsammans med Socialdemokraterna erbjuder. Vi i Folkpartiet och Alliansen vill riva murar och ge alla elever rätt till kunskap!

Anna Svalander, Folkpartiet

Andreas Cerny, Folkpartiet

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons