Trösklarna till bostadsmarknaden måste sänkas
Bostadspolitikens arkitekter verkar nästan leva i en annan värld än alla som direkt eller indirekt påverkas av denna politik. Politiken går i kraftig otakt med önskemålen från de boende och de bostadssökande. Närmare 75 procent av alla svenskar ser enligt en Sifomätning ett eget småhus som den ideala bostadsformen. Ändå planeras det nästan uteslutande för annan bebyggelse.
Trä- och Möbelföretagen, TMF, har listat sju punkter för att modernisera och vitalisera den svenska bostadspolitiken.
För det första vill vi ha ett tydligare förbud mot kommunala särkrav. Sedan 2015 har kommunerna inte längre rätt att utfärda föreskrifter om byggteknik, men i samband med markanvisningar händer det fortfarande att sådana krav ställs. Följden blir att trähusindustrin med sitt kostnadseffektiva och standardiserade byggande diskrimineras.
Vidare efterlyser TMF en bättre transparens när det gäller marktilldelningen. Hur tilldelningen sker kan skifta från kommun till kommun. Därigenom blir det svårare för företag som har ambitionen att verka på olika platser. Utvecklingen hämmas.
För det tredje måste den ensidiga inriktningen mot annan bebyggelse än sådan med småhus brytas. Den mest eftertraktade bostadsformen glöms bort i planeringen. Till saken hör att småhus representerar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt mer hållbart boende än andra stadsbyggnadsformer. Trä ger miljömässiga fördelar och industriell produktion minskar antalet transporter markant.
Som punkt nummer fyra vill vi ha en översyn av kreditrestriktionerna. Det handlar bland annat om bolånetak och amorteringskrav. Konsekvensen har bland annat blivit en försämrad rörlighet på bostadsmarknaden och en dämpad byggtakt. Här behövs en översyn av restriktionerna.
För det femte menar TMF att trösklarna till den första bostaden måste sänkas. Ett subventionerat bosparande där en del av sparandet är avdragsgillt ser vi som en lämplig väg att gå. Det gör det lättare att bygga upp en ekonomisk grundplåt inför etableringen på bostadsmarknaden.
Som en sjätte punkt lanserar vi en idé om hyrköp. Denna nya upplåtelseform kan erbjudas den som saknar eget kapital. Hyrköp innebär att en del av boendekostnaden avsätts till den egna insatsen. Samtidigt ska det bli möjligt att senare köpa loss bostaden till ett förutbestämt pris. För att hyrköp ska kunna bli verklighet krävs en riskdelning mellan hushåll, fastighetsägare och kommun/stat och därutöver ett tydligt regelverk.
Vår sjunde punkt innehåller ett förslag om en kraftigt sänkt reavinstbeskattning som kopplas till ett tak för ränteavdraget. För närvarande har Sverige väsentligt högre transaktionskostnader vid flytt än andra OECD-länder. Beskattningen leder till inlåsningseffekter och i förlängningen till att nyproduktionen bromsas.
En förändring av bostadspolitiken på ungefär det sätt som vi här skissar på skulle ge många positiva effekter. Långsiktigheten är en avgörande framgångsfaktor i sammanhanget. Bostadspolitiken måste ha en varaktighet som är väsentligt längre än en enstaka mandatperiod. Stabila blocköverskridande överenskommelser är med andra ord en förutsättning.
Gustaf Edgren, projektledare branschutveckling på Trä- och Möbelföretagen
David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen
