Terapicheck mot psykisk ohälsa

I mitt arbete som präst möter jag alltför ofta unga som lever i stor utsatthet, inte sällan med psykisk ohälsa. Jag slås ofta av hur ensamma många av dessa unga känner sig och hur långt bort vuxenvärlden befinner sig.

Min känsla av att dessa problem blivit större med åren, stämmer överens med statistiken.

Den psykiska ohälsan bland unga 16–25 år i Sverige ökar, främst bland unga flickor. Det vittnar såväl svenska som internationella forskarrapporter om.

I en enkät som Stockholms Stadsmission har genomfört bland 1 000 unga (18–25 år) uppger var fjärde person att de mår psykiskt dåligt. Rädsla att misslyckas, prestationskrav och egna ouppfyllda förväntningar på livet är några orsaker. Värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har stor betydelse.

Enkäten visar också att hälften av de unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp. Resultatet stämmer överens med den faktiska verkligheten. Idag är det ytterst få unga som lever i psykisk utsatthet som erbjuds terapi. Alla behöver inte terapi, men de som tar mod till sig att söka hjälp måste få detta skyndsamt.

Från vuxenvärlden möts dock tanken på terapi för unga ofta med stor skepsis. Många menar att det är en del i ungdomsåren att må dåligt och grubbla. Andra säger att det i dagens samhälle finns en risk för inflation i att må dåligt, där alla ska ha en psykiatrisk diagnos bara för att man inte alltid är tillfreds med sin tillvaro. Ytterligare andra menar att det borde räcka med att prata av sig med någon kompis eller förälder.

Problemet är att den psykiatriska ohälsan vi möter i senare åldrar ofta uppstår smygande under tonåren och i många fall upptäcks problemen därför alldeles för sent. Föräldrar, kompisar och skolpersonal har svårt att upptäcka psykisk ohälsa innan det gått för långt.

Jag menar att vi behöver fler tidiga åtgärder för att motverka ohälsan hos den enskilda unga innan ohälsan blivit ett problem.

De flesta håller nog med mig, men trots att det finns en stor enighet om att ohälsotalen är långsiktigt ohållbara tas alltför få initiativ till förändringar i praktiken. Det är mycket retorik, men faktiska satsningar på till exempel nya arbetssätt lyser med sin frånvaro.

Jag tror det är dags att våga pröva någonting nytt.

Jag föreslår därför att Västra Götalandsregionen inför ett system med en terapicheck till alla unga det år de fyller 16 år. Terapichecken är en förebyggande åtgärd för att den unga inte ska hamna i psykisk utsatthet. Precis som att barn kallas till sin första tandundersökning för att tidigt upptäcka ohälsa, bör alla nyblivna 16-åringar få en terapicheck av samma orsak.

En terapicheck kan beskrivas som ett samtalskontrakt som täcker merparten eller hela kostnaden för ett års samtal på en för den unga valfri stöd- och terapimottagning. För de som väljer att använda checken görs först några bedömningssamtal. Dessa blir sedan utgångspunkt för hur kontakten sedan planeras vidare. Terapichecken kan användas tills dess att den unge fyller 25 år.

Genom att terapichecken går ut till alla unga signalerar vi från vuxenvärlden att det är okej att söka samtalsstöd och att det är en rättighet, på samma sätt som det är rättighet att få träffa en läkare om du har brutit ett ben.

Tidiga insatser ger framför allt en personlig vinst för den unga. Den unga besparas från ett liv i psykisk utsatthet.

Men tidiga insatser ger även en samhällsekonomisk vinst. I undersökningen ”Tänk långsiktigt” från 2004, beställd av Socialstyrelsen, Skolverket och Folkhälsoinstitutet, beräknas en person med en psykisk sjukdom under sin livstid kosta samhället drygt 10 miljoner kronor.

Den kostnaden kan jämföras med 25 000 kr, vilket är den uppskattade kostnaden för en genomsnittlig psykoterapeutisk behandling för en ung individ.

Jag tror att vi från samhällets sida måste göra mycket mer än vad som görs idag för att lyftas ungas psykiska hälsa. En terapicheck löser inte allt, men jag tror att det kan vara ett steg på vägen. Vi måste minska avståndet mellan de unga och den psykiatriska hjälpen. Här kan terapichecken bli ett viktigt verktyg.

Patric Cerny (FP)  första namn regionlistan