Sverige bättre rustat än många andra länder

I spåren av den internationella finanskrisen har varslen och uppsägningarna ökat kraftigt. Redan den budgetproposition som alliansregeringen presenterade för 2009 tog fasta på att sämre tider var att vänta. Vi enades därför om flera offensiva reformer för att möta utvecklingen i form av en förstärkt politik för arbete och företagande, viktiga framtidsinvesteringar i forskning och infrastruktur samt fortsatta välfärdssatsningar.

Budgetpropositionens förslag omfattar totalt runt 32 miljarder kronor i stimulanser för svensk ekonomi. Det är förslag som ännu inte trätt i kraft, men som när de genomförs med start vid årsskiftet blir värdefulla verktyg för att möta de tuffare tider som nu står för dörren. Tillsammans med det kraftfulla stimulanspaket som regeringen presenterade i slutet av förra veckan kan vi steg för steg möta de oroliga tiderna.

I den internationella finanskrisens spår följer nu en världsomspännande efterfrågenedgång. Det talas om den största nedgången i världsekonomin på uppemot 25 år. För en liten, öppen och handelsberoende ekonomi som den svenska får detta omedelbara konsekvenser. Resultatet ser vi i kraftigt sjunkande tillväxtprognoser och betydligt sämre framtidsutsikter, inte minst på den svenska arbetsmarknaden där rapporterna om varsel och uppsägningar ökat kraftigt de senaste månaderna.

För de tiotusentals människor som på olika sätt berörs är det en omskakande upplevelsesom ställer en rad frågor och skapar oro för framtiden. Det finns de som hävdar att inget görs för att möta utvecklingen. Inte sällan är det samma röster som oavsett konjunkturläge föreslår kraftigt höjda skatter för löntagarna eller utgiftsökningar som skulle underminera de svenska statsfinanserna. Låt oss därför klargöra en viktig ståndpunkt. Vi gör, och kommer göra, allt vi kan för att underlätta och mildra effekten av konjunkturnedgången.

I tider som dessa är utgångspunkten med en politik för arbete om möjligt ännu viktigare. Det handlar om att göra det mer lönsamt att arbeta, lättare att driva företag och enklare att behålla eller nyanställa personal. Arbetslinjen måste hävdas – såväl för de långtidsarbetslösa, för dem med funktionsnedsättning, för invandrare, unga och äldre på arbetsmarknaden – liksom för dem som nu riskerar att förlora jobbet i Borås, Ulricehamn och på andra ställen runt om i Sjuhärad.

Vårt utgångsläge är bättre än på många håll runt om i världen. Sedan valet 2006 har ungefär 170.000 personer lämnat utanförskapet, fått ett jobb att gå till, arbetsgemenskap att känna trygghet i och en ljusare framtid att gå tillmötes.

Det har i sin tur lett till högre skatteintäkter och sänkta kostnader, vilket är en bidragande orsak till att Sverige har starkare statsfinanser att möta krisen med än många av våra europeiska grannar. Vi ska också vara medvetna om att svensk arbetsmarknad trots de oroande varselbeskeden har ett starkt utgångsläge. Fortfarande finns närmare 60 000 lediga jobbplatser att söka via Arbetsförmedlingen.

Även om vi går in i de sämre tiderna med historiskt höga sysselsättningstal, rekordmånga nya jobb och stora framgångar ifråga om att bekämpa utanförskapet krävs att vi gemensamt gör allt vi kan för att dämpa nedgången och lägga grund för en stark utveckling när konjunkturen vänder uppåt igen.

I Sverige har vi tidigare lyckats väl med att klara den typ av stora omställningar vi nu ställs inför. Den bärande orsaken till detta är att vår svenska modell med samverkan och ansvarstagande på arbetsmarknaden. Denna svenska modell kommer också till uttryck i de omställningsavtal som vuxit fram sedan 1970-talet. Det är i omställningsavtalen som löntagarna avstått från löneutrymme just för att hantera situationer likt de vi nu upplever. Att det är en framgångsrik modell är tydligt. Över 80 procent av dem som fått hjälp av avtalen har hittat nytt arbete innan de hunnit bli arbetslösa.

I situationer som dessa måste alla goda krafter samordnas. Det är en annan viktig del i vår svenska modell. Därför har regeringen utsett samordningsmän i de drabbade regionerna, exempelvis Västra Götaland. Dessa ska tillsammans med lokala och regionala aktörer, såväl statliga som privata, samordna och kraftsamla för jobben och företagen. Ett liknande samordningsansvar finns också hos landshövdingarna i samtliga län.

Viktigast nu är att med omställningsinsatser göra vårt yttersta för att varsel inte ska omsättas i arbetslöshet, men även för de varsel som leder till uppsägning har vi säkrat resurser.

Arbetsmarknadspolitiken har nästa år 38 miljarder kronor till sitt förfogande.

I det stimulanspaket som presenterades nyligen säkras ytterligare stora resurser för att klara jobbmatchning, coachning och för att göra ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgiften för nystartsjobben.

En viktig fråga är förstås att skapa goda förutsättningar för nya jobb och för företag som vågar och vill anställa. Det behövs ett företagsklimat som gynnar företagande och anställningar. Det måste bli billigare och enklare att ha anställda, inte dyrare och svårare som oppositionen vill. Med våra satsningar tar vi ansvar och rustar den svenska modellen.

Sven Otto Littorin (m)

arbetsmarknadsminister

Cecilia Widegren (m)

riksdagsledamot Skaraborg

Ulf Sjösten (m)

förbundsordförande

Sjuhärad