Stökiga elever bör sättas i jourskolor

Alltför många barn och ungdomar känner oro när de går till skolan. Många blir dagligen retade, mobbade eller trakasserade i eller i anslutning till skolan. Detta är naturligtvis oacceptabelt och en tragedi för det utsatta barnet. Fram till 1 januari 2017 hade enligt lag alla skolor en skyldighet att ha en likabehandlingsplan. Syftet var att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. Det var tänkt att rektor, lärare och elever skulle hjälpas åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö. En skolas likabehandlingsplan skulle bland annat innehålla kartläggning, beskriva förebyggande insatser och åtgärder vid kränkande behandling.

Förvisso gäller nya regler från och med 1 januari 2017 om aktiva åtgärder mot diskriminering, men skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling står dock fast. I 6 kapitlet i skollagen finns regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling. Dessa regler har inte ändrats.

Det är därför ytterst bekymmersamt att Skolinspektionen under 2016 funnit stora brister på en rad grundskolor i Borås när det gäller arbetet med trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling.

Detta är ett kraftigt underkännande av hur våra styrande politiker sköter våra skolor och sitt uppdrag som huvudman. Det är dessutom mycket oroande att våra styrande politiker verkar tagna på sängen över Skolinspektionens dom.

Uppenbart behövs ett omfattande förbättringsarbete på detta område i kommunens skolor. Om ett sådant förbättrings- arbete ska komma till stånd och få ett genomslag, så behövs en analys av vari problemen ligger. Vid en sådan problem- analys behövs en rad frågor ställas:

* Föreligger det brister i kommunikationen mellan den enskilda skolenheten, förvaltning och ansvariga politiker? Att ha en korrekt och aktuell lägesbeskrivning är givetvis mycket viktigt vid fattande av beslut.

* Föreligger det brister i implementering? Det är viktigt att de olika skolenheterna har de verktyg som krävs för att genomföra sin plan mot kränkande behandling. Att den enskilda skolenhetens elevhälsoteam fungerar väl och har den kompetens som behövs är av största vikt.

Sverigedemokraterna i Borås stad lämnar därför in en motion till kommunfullmäktige där vi bland annat:

* Uppdrar åt grundskolenämnden att komma med förslag på hur man ska förbättra kommunikation och återrapporteringen mellan skolenheterna och beslutande politiker för att säkerställa en korrekt och aktuell lägesbeskrivning.

* Uppdrar åt grundskolenämnden att se över rutiner och incidenthantering i våra grundskolor.

* Uppdrar åt grundskolenämnden att komma med förslag på hur man ska förbättra kompetens och utbildningsnivå på de olika skolenheterna när det gäller att förebygga och hantera kränkande behandling.

Det är oerhört viktigt med ett förebyggande arbete när det gäller att komma tillrätta med trakasserier och annan kränkande behandling. Men alltför ofta glöms en annan viktig dimension – det finns ett offer och en förövare. Exemplet med den våldtagna flickan i Lund, där förövarna fick gå kvar på skolan, har väl knappast undgått någon. Empatin för förövarna fördunklade rektorns omdöme och flickan fick betala priset. Exemplet kan verka extremt, men visar på en oförmåga att skydda de utsatta.

Situationen på våra skolor är mycket oroande. Enligt Brottsförebyggande rådets senaste undersökning har hela 23 procent av flickorna i årskurs 9 på landets skolor uppgett att de blivit utsatta för sexuellt ofredande (varav i 28 procent skolan). 19 procent av pojkarna i årskurs 9 blev utsatta för misshandel (varav 58 procent i skolan). Av de elever som utsattes för grov misshandel i skolan är det bara var fjärde som uppger att misshandeln ledde till en polisanmälan. I undersökningen uppger 9 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de har stannat hemma från skolan av rädsla för brott.

Därför driver Sverigedemokraterna, både på nationell och på kommunal nivå, införandet av jourskolor runt om i vårt land. En jourskola ska fungera som en tillfällig placering av bland annat elever som mobbar, kränker och utgör ett hot mot andra elever. Skollagen kapitel 7 paragraf 30 ger kommunen rätten att omplacera elever utan vårdnadshavarens samtycke om ”det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.” Lagen ger oss ett verktyg som vi alldeles för sällan använder.

Det är dags för våra styrande politiker att värna om de utsatta och ta deras parti.

Anders Alftberg (SD)

skolpolitisk talesman i Borås, ersättare i grundskolenämnden

Patric Silfverklinga (SD)

ledamot kommunfullmäktige