Annons

Rör istället för skolor?

Om Borås energi och miljö får bestämma blir barnen varma av fjärrvärme, men på bekostnad av skolan eftersom skattepengar kommer att slukas av ett monument över herrar som vill skapa sig en plats i historien, skriver Anna Svalander.
Debatt • Publicerad 18 april 2011
Foto: Jan Pettersson

Nu är det dags igen. I veckan kom det nya underlaget till investeringar i kraftvärmeverk och avloppsreningsverk, och nu är det nya argument som gäller. Total handlar det om investeringar på nästan två miljarder kronor, de största investeringarna i Borås historia.

Nu talar Borås energi och miljö om ”vinster” i samband med samlokalisering av kraftvärmeverk och avloppsreningsverk, och om ”långsiktig stadsplanering” istället för energikombinat och fossilbränslefri stad, det som var ledorden och grunden för investeringen för ett år sedan. Återigen är det mest antaganden som presenteras, konkreta fakta är det ont om.

Annons

Som exempel tar man upp att gemensamma lokaler för mottagning och administration på Sobacken kan minskas från 44 miljoner kronor till 22 miljoner om dessa samutnyttjas. Det är säkert sant, men om vi väljer att ha kvar kraftvärmeverket på Pantängen behöver ju inte några nya lokaler för mottagning och administration byggas på Sobacken för kraftvärmeverket alls!

Vidare sägs att en samordnad byggprocess ger en vinst om 19,5 miljoner (en procent av totalsumman på1 950 miljoner). Gott så, men samtidigt är merkostnaden för rörledning mellan ett kraftvärmeverk på Sobacken och ackumulatortanken på Pantängen hela 219 miljoner kronor. Innebär det att vi genom att fördyra investeringen med 219 miljoner kanske kan spara 19 miljoner?

Utredarna är naturligtvis medvetna om detta, men menar att en ”långsiktig stadsutveckling” är värd en högre investeringskostnad. De påstår att Borås får goodwill och gott rykte genom ”framsynta miljösatsningar”, som de menar att samlokaliseringen innebär. ”Förhöjda kostnader som förknippas med investeringarna bör vägas mot förutsättningar för nya kunder eller kostnadsbärare som genom flytt får utrymme i Borås?”

Man menar alltså att genom att bygga nya biopannor på Sobacken, så kommer så mycket mark att frigöras på Pantängen att man där kan ”ge plats för bostäder åt 15 000 nya boråsare och knappt 5 000 arbetsplatser inom tjänstenäring”.

Det är med andra ord försvarbart med högre investeringskostnader eftersom fler personer kommer att flytta till Borås. Vi blir fler ”kostnadsbärare”, det vill säga fler invånare som betalar skatt och fler som köper fjärrvärme. Vad händer om det inte inträffar? Om det inte flyttar hit tusentals miljöintresserade nya boråsare som vill köpa fjärrvärme? Då blir vi inte fler ”kostnadsbärare”, och vilka konsekvenser får det? Det nämns inte i beslutsunderlaget. Inte heller vad det kostar att sanera området på Pantängen, där biopannorna står idag, och att bygga bostäder för 15 000 personer istället.

Var ska alla tilltänka familjers ungar gå i skolan när Borås varken har råd att sätta upp baracker på Sjömarkenskolan eller medel att driva Norrbyskolan? Ska de imaginära ökade skatteintäkterna räcka till det också?

Enligt utredningen är en förutsättning, för att Borås ska fortsätta att kunna leverera välfärd, att Borås får nya centrala bostäder och arbetsplatser. Jag håller inte med. Jag tror att en god framtida välfärd hänger ihop med en ansvarsfull, stabil ekonomi, där politiker inte fattar beslut grundade på gissningar. Däremot tror jag att en satsning på att bli en bildningsstad lockar fler nya medborgare än om vi bygger ett extra stort fjärrvärmeverk.

Med Borås energi och miljös syn på saken kommer barnen i Borås att bli varma av fjärrvärme, men tyvärr kommer de inte att kunna lära sig räkna, skriva och läsa eftersom våra skattepengar kommer att slukas av ett stort monument över herrar som vill skapa sig en plats i historien. Det vill inte jag medverka till.

Som beslutsunderlag är Boråsmodellen – en stad i förändring – undermålig. Jag vill se ett nytt underlag utan gissningar, antaganden och spekulationer. Och gäller det Borås stads största investering någonsin, så ser jag hellre att vi investerar i skollokaler och lärarlöner än i rör och ledningar som inte är nödvändiga!

Anna Svalander (FP)

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons