Övertro på IT i skolan

Jag har länge talat för att vi bör skilja mellan förändring och utveckling, och att vi alltid måste tänka efter först innan vi använder oss av ny, obeprövad teknik. Under senare år har jag börjat inse att jag har kunnat dra nytta av det bästa av två världar. Under hela min skoltid skrev vi för hand. Jag hade inte tillgång till en dator förrän år 2000. Jag är född 1951.

I och med att jag hade tillräckliga språkkunskaper kunde jag dra nytta av datorn när jag skrev längre texter, som den här. Dessutom hade jag tillräckligt med matematiska kunskaper för att kunna använda kalkylblad och statistikprogram. I samband med att även kommunala skolor konkurrerar med varandra har datorer och surfplattor använts som lockvaror.

Såvitt jag har kunnat förstå, kan ingen använda sig av kunskaper de inte har. Det krävs ganska mycket kunskap för att man till exempel ska kunna fylla i formler i ett kalkylblad.

Detta är inte första gången som vi har välkomnat förändringar som sedan visat sig vara både farliga och katastrofala. Radium, till exempel, ansågs vara ett fantastiskt ämne som kunde åstadkomma allt möjligt. Under några år användes radium för att göra klockors visare självlysande. Så småningom började allt fler som målade visare dö i cancer.

Sedan har vi penicillinet. För stor och onödig förskrivning har gjort många bakterier resistenta. Vi kommer kanske att stå inför hotet att resistenta bakterier dödar fler människor än vad penicillinet har räddat.

Senast jag var inne i skolans matsal slogs jag av tystnaden. Sedan tittade jag mig omkring och såg att tystnaden orsakades av att alla höll på med sina mobiltelefoner. Jag vill betona att jag inte är teknikfientlig, men jag är skeptisk till den ökande uppkopplingen och hur IT används i skolan. Ju mer barnen får använda datorer och surfplattor, desto mindre behöver läraren undersöka vad och hur mycket de lär sig. Problemet är att eleverna inte får de kunskaper de har rätt till. Internet och den ökande digitaliseringen väcker farhågor hos mig. Behöver lärare någon utbildning alls eller krävs det universitets- eller högskoleutbildning för att kontrollera vad eleverna har på skärmarna?

Jag hade besök häromdagen. Den ene sa att han var missnöjd med att hans barn inte fick skriva för hand. Jag har länge anat att vi läser och skriver bättre om bokstäverna formas för hand. För att bli säker gjorde jag som jag alltid ha gjort. Jag sökte mig till vetenskapen och mycket riktigt, jag hittade många forskningsrapporter som stödde mitt antagande.

En artikel hade en mycket talande titel: ”Pennan är mäktigare än tan- gentbordet: fördelar med att anteckna för hand gentemot att anteckna med tangentbord (min översättning)”. När du skriver för hand måste du koncentrera dig på varje bokstav. Även om det går snabbare med en knapptryckning får du inte samma repetition. Ditt inre tal aktiveras inte, vilket är viktigt för tänkandet.

Du bör veta att det finns starka principer som styr vilka artiklar som vetenskapliga tidskrifter publicerar. Ett villkor för att du skall kunna läsa forskningsrapporter är att du både har ämnes- och engelskkunskaper.

Min oro gäller också matematiken. Ska eleverna lära sig multiplikationstabellerna? Ska de lära sig att ställa upp tal? Ett villkor för att eleverna skall kunna bedöma rimligheten i kalkylatorns svar är att de har förstått tiosystemet. Datorer och surfplattor är bekväma för lärarna, för då kan de hålla eleverna sysselsatta i tron att kunskaperna hoppar in i eleverna via skärmen.

Det känns märkligt för mig att en hel yrkesgrupp mer eller mindre rationaliserar bort sig själv och samtidigt kräver högre löner.

Jag är inte teknikfientlig, men tror inte riktigt på datorns läkande kraft. Istället för att sitta framför telefonen, datorn eller surfplattan borde vi kanske undersöka ett annat alternativ.

Raymond Chipeniuk, en kanadensisk specialist inom naturvård, säger att det som barnen hittar i skogen kommer att forma dem för livet. Klassrummet, lektioner, teve och internet är inte någon bra ersättning för att dofta, känna och smaka på den ”riktiga” naturen.

Om barnen inte får utforska naturen när de är unga, kommer de inte att förstå den när de är vuxna. Naturen kan bli den stora förloraren.

Per Fröjd, fil. dr.