Ordning bland skolpolitikerna
För sju år sedan var jag med om att tillsammans med hundratals andra elever strejka mot ordningsbetyg på Bäckängsgymnasiet i Borås. Strejken gav eko i hela Sverige och efter en tid avskaffades ordningsbetygen av de som först införde dem – Folkpartiet.
Nu vill samma parti införa ordningsbetygen på nytt. Har man inte lärt sig något av sina tidigare misstag, eller hoppas man att väljarna ska ha glömt?
2007 var året då Borås, som man sade, skulle gå först och visa att här tar vi ordningen i klassrummen på allvar. Av utbildningsnämndens ordförande Anna Svalander (FP) hävdades att ordningsbetygen, eller ordningsomdömen som hon själv föredrog att kalla dem, skulle skapa arbetsro.
Samtidigt kunde vi som protesterade mot dem se att det då fanns större brister i skolorna i vår kommun. Lärartätheten var för låg, klasserna för stora, de behöriga lärarna för få – för att nämna några bekymmer. Att i det läget införa en så förlegad sak som ordningsbetyg, som för övrigt Olof Palme avskaffade 1969 när han var skolminister, det kändes som ett svek mot oss elever.
Med samma argument om att disciplinera eleverna vill nu FP införa ordningsbetygen igen. I hela landet. Men det finns en rad problem med deras reformförslag: För det första ska det vara upp till varje skola om den vill använda sig av ordningsbetyg eller inte. Med tanke på all extra administration som betygen kräver och innebär för redan stressade lärare, är det nog få skolor som frivilligt inför ordningsbetygen. Dessutom försäkrar Folkpartiet, precis som 2007, att betygen inte ska ”följa eleverna” efter att de gått ut.
Men alla slags betyg och omdömen är offentliga handlingar som vem som helst kan begära ut, precis som fallet var för sju år sedan då man kom med samma löfte.
Det kanske mest anmärkningsvärda med Folkpartiets nygamla skolpolitik är att de verkar vara ensamma i alliansen om att tycka att ordningsbetyg är en bra idé. Nyligen förkastade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) dem helt och sa till TT: ”Betyg ska i grunden återspegla kunskaper”.
I åtta år har Folkpartiets Jan Björklund regerat skolan. I dag har vi en skola som faller isär, bokstavligen. Vissa elever drar ifrån, andra hamnar långt efter. Det är en ojämlik skola, vilket betyder att den passar ett fåtal elever medan de allra flesta vantrivs. Klyftorna växer och i skolan märker barnen av det.
Kan någon tala om för mig hur vi ska utjämna skillnaderna i skolan? Finns det någon som berätta om rimligheten i att skolföretag gör vinster samtidigt som eleverna äter på plasttallrikar, saknar egen skolhälsovård, bibliotek och behöriga lärare?
Hur ordningsbetyg ens kan ha plats i skolvärlden är för mig ett mysterium. Och om det är något som inte ska styras av en mystisk hand så är det skolan. Nu måste det faktiskt bli ordning och reda på skolpolitikerna.
Johan Frick
Elevföreningen Förenade Klasskamrater