Annons

Nollvisionen är just en vision – även om tanken är god!

Representanter för Motormännens riksförbund ger i BT den 3:e december sin syn på vad de anser ger snabbast effekt när det gäller allas vår säkerhet på våra vägar. Att bygga nya vägar och förbättra vägnätet i betydligt större grad än idag, är deras främsta recept. Visst är detta en del i problematiken, men bara en del.
Debatt • Publicerad 10 december 2008

Skulle det byggas på detta sätt skulle det sluka en oändlig massa miljarder till ett vägnät som i många stycken är bra. Sedan finns det säkerligen vissa sträckor här och där som kan vara bättre. Nu är själva vägen bara en del i sammanhanget. Om jag som trafikant kör mitt fordon på en bra väg som inte har speciellt mycket trafik, torde det inte hända så mycket. Men, samma väg kan under andra tider vara kraftigt belastad med mycket trafik och därtill trafikanter med ett tveksamt förhållande till säkerhetsaspekten vilket då förr eller senare ställer till med olyckor. Den stora faran är alltså förarna själva och inte vägen eftersom den är densamma som i mitt första exempel. Skulle vi bygga vägar för s.k. belastningstoppar (rusningstrafik) kan det te sig enklare att slå knut på sig själv.

Till detta kan läggas den tid som skulle behövas för ett sådant projekt. När vi sedan väl är framme vid målet kan mycket väl behovet ha ändrats radikalt. Vårt förhållande till bilen så som vi vant oss vid,?verkar vara i obalans som det ser ut just nu. Att det sedan finns vissa vägavsnitt som måste rättas till och göras säkrare är helt rätt. Vägverket och andra ”aktörer” bygger säkerligen så mycket de kan. Väganslagen har ju dessutom justerats upp helt nyligen.

Annons

Var finns då ansvaret som vi rimligtvis kan ställa på förarna? Det räcker att ge sig ut på vägarna så kan vi konstatera att riskmedvetenheten och förståelsen inte alltid är så som vi rimligen kan kräva. Vi har i dagarna dessutom hört i media hur polisens inställning är, bl a till nykterhetskontrollerna. Frågan i sig träffar mitt i prick på så vis att det mätbara och kvantitativa har fått stå i förgrunden. Så många kontroller som möjligt, ju färre rapporter dess bättre. Polisen måste arbeta mer strategiskt rent generellt. Detta innebär också att rapportera bilister som kör med för kort avstånd, att ha fartkontroller vid skolor annat än vid skolstarterna, nykterhetskontroller på andra tider än folknykterhetens dag o.s.v.

Ca 150 människor dödas varje år i trafiken där onykterhet finns med i bilden. Det finns beräkningar som gör gällande att rattfylleriet är lika vanligt som det finns taxibilar i trafik.?Detta kan vi knappast belasta vägnätets standard för.

Vi måste ha ett ”bestraffningssystem” som verkligen kommer åt problemet. Återkalla körkort i betydligt större grad än idag och därtill med krav på förarprov, möjligheten att få äga bil kanske skulle begränsas vid upprepade körkortsåterkallelser. Vi får idag ansöka om körkortstillstånd, vi kanske borde ha ett system där man ansöker om fordonsägartillstånd. I normala fall är ju detta en formalitet, men det kanske kan hindra vissa att komma ut på vägarna.?

Ett poängsystem med ”prickar” som gör att det inte hjälper att betala böter i det oändliga kan? också var en del i sammanhanget. Se till så vi får kontroller vid utfarter till köpcentra när det gäller bälten och barnproblematiken. Alltför ofta kan vi vid dessa ställen se ungar sitta löst i bilarna. Använd penninginstrumentet eftersom det förstår alla. Det syns i debatten bl a när det gäller bensinpriset.

Utbildingssystemet för att ta sitt körkort är också bristfälligt. Varför är det inte krav på att man faktiskt ska genomgå en ordentlig utbildning för att få sitt körkort. Idag kan man fortfarande (året är 2008 snart 2009) få sina eventuella kunskaper prövade hos Vägverket utan att egentligen ha genomgått någon riktig utbildning,?undantaget är riskutbildningen, vilket måste anses märkligt. Den privatprövande körkortsaspiranten prövar och gissar sig fram efter bästa förmåga och aspiranten från trafikskolan köper sig genvägen till kortet. I båda fallen gäller så lite kunskap som möjligt, med minsta möjliga ekonomiska insats bara man får sitt godkännande efter nu gällande kriterier.?Är det sedan konstigt att det är så trögt att få någon ordning på utvecklingen i trafiken?

Frågan är då om vi vill ha ett system med massiv övervakning? Kanske är det nödvändigt i en övergångsperiod. Vi kanske får acceptera det för att få en positiv utveckling i antalet dödade och skadade i trafiken. Under tiden kan vi komma med tankar på framtida åtgärder för att få ner den ”onödiga” körningen, om inte annat där resan i princip skulle kunna ske kollektivt. Här har ansvariga politiker ett stort ansvar och en stor skyldighet att få ett kollektivtrafiksystem som gör skäl för namnet. Se till att ha ett system med ordentlig utbildning och prövning.?Detta är bara några delar i trafiksystemet som skulle behöva reformeras.

För övrigt, i dessa tider borde kanske Motormännen fundera över sitt namn. Det finns ju även kvinnor som kör bil och enligt statistiken kör ju kvinnorna? bättre än ”Motormännen”.

Lars Nygren

Bredared

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons