Nedrustning i naivitetens namn
För att börja förklara hur naiv nedrustningen är, så får man ta sig en historisk titt. Att tro att freden man lever i kommer att vara för evigt är inte en tanke som är ny för 2000-talet. Historiskt sett har dock aldrig någon fred hållit för evigt, att tro att Sverige alltid kommer att leva i neutralitet är en naiv men väldigt god tanke.
Redan under andra världskriget var vi på väg att bli tagna på sängen. Denna kris lyckades Sverige slingra sig ur, dock på bekostnad av våra grannländer som räknade med vårt stöd. Undersökningar visar att det tar cirka tolv år att bygga upp ett nytt kompetent försvar. Alltså skulle vi ha haft ett sådant sex år efter att andra världskriget var slut! Vid det laget skulle den svenska suveräniteten redan ha varit skändad intill oigenkännlighet.
Sverige är i behov av en omedelbar upprustning – inte bara för att stilla testosteronstinna mäns behov, utan för att värna om Sverige och dess befolkning. För att kunna föra en mjuk utrikespolitik måste man ha lite vikt bakom. ”Tala mjukt, men bär en stor påk” var ett uttryck den amerikanske presidenten Theodor Roosevelt använde.
En yrkesarmé varvad med frivillig värnplikt hade lett till att vi hade kunnat utveckla militär expertis samtidigt som vi hade kunnat behålla de positiva civilmilitära effekter som värnplikt har på samhället. Detta kombinerat med fortsatt deltagande i Battlegroupsprojektet skulle leda till en väldigt kompetent försvarsmakt.
Fast det är klart, det kommer att kosta. Med andra ord står vi vid ett vägskäl. På ena sidan står de ekonomiska intressena representerade av en majoritet av Sveriges ledande politiker, dessa personer sätter ekonomiska intressen framför vårt säkerhetspolitiska läge. Och hur det går om dessa människor vinner kan endast framtidens historieböcker visa. På andra sidan står personer med sunt förnuft och en realistisk världsåskådning. Om dessa personer vinner, så kommer Sverige inte att stå naket och sårbart. Det handlar inte om att provocera fram kyliga relationer, det handlar om en realistisk syn på det säkerhetspolitiska klimatet i världen.
Niklas Arvidsson
1:e ersättare LUF Borås
