Modernisera gymnasiet nu

Det skulle samtidigt ge bättre förutsättningar för mer välutbildad och kompetent personal till de branscher som är i stort behov av arbetskraft.

Egentligen är politiker över blockgränsen överens om att vi måste få fler elever att välja yrkesprogram och att statusen på yrkesprogrammen måste höjas. I valrörelsen ser det snarare ut att vara tvärtom. Dagspolitiken lägger en förlamande filt över behovet att snabbt få till en ändring för yrkesprogrammen.

Hushållningssällskapens förbund, paraplyorganisation för landets 17 hushållningssällskap, föreslår därför ett antal ändringar i linje med det våra skolor arbetar efter. Fem av sällskapen driver i dag totalt sju naturbruksgymnasier, från Västernorrland i norr till Skåne i söder.

Forskning visar att eleverna vill ha många möjligheter och kunna välja kurser efter hand. De väljer efter intresse och vill kunna fortsätta med högre studier.

Andelen sökande till gymnasiets yrkesprogram har minskat under ett antal år. Naturbruksprogrammet är inget undantag.

Trots att de flesta vet att största andelen av eleverna som gått på yrkesprogram får jobb direkt, är det bara var femte vuxen svensk som skulle rekommendera en 15-åring att söka till ett yrkesprogram.

På exempelvis naturbruksgymnasierna kan man samtidigt skaffa sig yrkesexamen, få syssla med sitt intresse och skaffa sig grundläggande eller särskild naturvetenskaplig högskolebehörighet. Det är mycket värt för många elever.

Ändå rekommenderar många föräldrar sina barn att i stället söka högskoleförberedande program. De tror – många gånger felaktigt – att det ger barnen större möjligheter.

Utbildning är långsiktig. Våra politiker måste enas om en strategi för gymnasieskolan som håller över tid. Därför ställde sig hushållningssällskapens förbundsstämma bakom de här förslagen:

Ha bara en benämning: treåriga gymnasieprogram. Avskaffa alltså benämningarna yrkes- och högskoleförberedande program.

Ge alla behöriga elever tydliga och enkla ingångsval till gymnasieskolan, till exempel naturbruk, bygg, vård eller naturvetenskap.

På alla program måste det efterhand finnas möjlighet till val som leder till yrkesbehörighet och/eller olika former av högskolebehörighet. Skapa samtidigt alternativ för obehöriga elever som kan leda till yrkeskunskaper eller gymnasie- examen.

Stimulera till innovativa och bättre samverkansformer, som exempelvis collegetanken med inflytande från näringslivet. Därmed synliggörs kvalitet, utbildningarna blir attraktivare och kompetensförsörjningen kan säkras.

Ge alla gymnasieprogram samma status. Låt varje elev nå sin fulla potential.

Claes-Göran Claesson, ordförande, Hushållningssällskapet, Sjuhärad