Annons

Kommunerna försvårar biogasutbyggnad i Sverige

Kommunerna vill ofta styra matavfallet till sina förbränningsanläggningar istället för att bli biogas. Det försvårar den biogasbrist landet redan upplever idag, skriver Jakob Lagercrantz och Viveke Ihd.
Debatt • Publicerad 15 februari 2010
Vi bekymrade att så mycket matavfall går upp i rök i de kommunala förbränningsanläggningarna, skriver Jakob Lagercrantz och Viveke Ihd.
Vi bekymrade att så mycket matavfall går upp i rök i de kommunala förbränningsanläggningarna, skriver Jakob Lagercrantz och Viveke Ihd.Foto: SCANPIX

I januari toppades miljöbilsförsäljningen för första gången någonsin av en biogasbil. Det är oerhört glädjande – biogas är det miljövänligaste fordonsbränslet på marknaden. Men det ställer också krav på myndigheterna att se till att det finns gas att tanka. Att inte längre bränna upp avfall som kan bli biogas är en viktig del i detta.

Regeringen anslog nyligen 100 miljoner kronor i investeringsstöd för främjande av biogas. Energimyndigheten behandlar nu 77 ansökningar på totalt 986 miljoner kronor, vilket visar vilket tryck det finns i biogasutvecklingen – men också att regeringens satsning är otillräcklig. 

Annons

Det behövs större och mer långsiktiga satsningar på en nationell biogasutbyggnad, så att det blir lika lätt att tanka gas som att tanka bensin. Men pengar är inte allt. Mycket kan göras helt enkelt genom att underlätta biogasproduktion. Idag går en stor del av det matavfallet till förbränning istället för att bli biogas. En förklaring är att svenska förbränningsanläggningar har betydande och ökande överkapacitet. De som äger förbränningsanläggningarna, vanligen kommuner, vill styra avfallet dit, vilket riskerar att försvåra och sprida den biogasbrist vi redan upplever i delar av landet.

Storkök, restauranger och snabbmatskedjor har stora mängder organiskt avfall som lämpar sig väldigt väl för att göra biogas. Men i dagens lagstiftning klassas detta avfall som ”hushållsliknande” och omfattas av kommunalt monopol. Därmed hamnar det ofta i avfallsförbränningen, även om restaurangkedjan skulle vilja sälja avfallet till en biogasaktör och köpa tillbaka biogasen för sina fordon.

Genom att låta aktörerna konkurrera om det hushållsliknande avfallet kan miljönyttan ökas. Biogastillverkare, biodieselproducenter och lantbrukare som behöver biologisk avfall som komplement till sina egna biogasanläggningar kan kappas om att visa vem som gör störst nytta av avfallet till ett konkurrenskraftigt pris. 

Kommunerna har varit helt centrala i omställningen till hållbara transporter, inte minst på biogasområdet där nästan alla de första gasmackarna varit kommunala. Den allt snabbare utbyggnaden är nu till stora delar driven av privata företag.

Ibland framstår det i debatten som om kommuner och privata aktörer står mot varandra i arbetet med att ställa om till hållbara transporter. Vi avvisar detta. Alla är välkomna – det är inte ägandeformen utan miljönyttan som ska vara styrande. Kommuner och företag kompletterar varandra i det omfattande arbetet att ersätta de drygt 90 procent av allt fordonsbränsle som fortfarande är fossil bensin och diesel.

På den kommunala sidan är vi bekymrade över att så mycket matavfall går upp i rök i förbränningsanläggningarna, medan den privata energisektorn fortsatt domineras av aktörer vars affärsidé framför allt är fossila drivmedel. Vi arbetar mot båda dessa avigsidor och tror t.ex. att om fler aktörer får konkurrera om matavfallet så kan vi påskynda omställningen till hållbara transporter. 

Jakob Lagercrantz

ordförande Gröna bilister

Viveke Ihd

ansvarig för miljö och utveckling Återvinningsindustrierna

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons