Kan vi få bättre skolmat i höst?

Det visar nya siffror från Skolmatens vänner. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora och många kan inte köpa de råvaror som de skulle vilja servera, till exempel svenskt, närproducerat och ekologiskt.

Nu behövs mer resurser till skolmåltiderna.

Skolmatens pris har ökat marginellt de senaste åren, trots att kraven på maten har ökat. 2011 skrevs det in i skollagen att lunchen ska vara näringsriktig. Utöver det vill både allmänhet och politiker att maten är säker, varierad, närproducerad och färsk.

Idag tycker inte alla kommunala matchefer att pengarna räcker till för att uppfylla dessa kriterier. Många trollar med knäna och tvingas välja rätter och mängd efter kostnad – inte efter vad eleverna föredrar eller bäst behöver. Risken är att eleverna inte blir mätta på lunchen.

Köttkrisen, som ifjol avslöjade att en del färdigprodukter innehöll kött som ingen visste var det kom ifrån, visade tydligt att matbranschens prishets gått för långt.

Enligt en rapport från Agroidé kommer 40 procent av grisköttet i offentliga kök från utlandet. Detta kött kommer från länder som har betydligt lägre djurskyddskrav och högre antibiotikaanvändning än Sverige, som har lägst användning i EU.

Det kan vi ha eftersom våra djur är friska. Att en hög användning av antibiotika är en av orsakerna bakom antibiotikaresistens är välkänt, men fortfarande är det priset som styr många kostansvarigas val. De har inte råd att köpa etisk och miljösmart mat såsom närproducerade grönsaker, svenskt kött eller färsk fisk även om de vill. 

Kommuner som saknar ett kostpolitiskt program satsar i regel mindre på skolmat. De bör säkra maten genom att formulera en minsta kvalitetsnivå. Först när politikerna fattat beslut får kostcheferna mandat att ställa hårdare kvalitetskrav. För att ställa rätt krav vid miljösmart upphandling har Miljöstyrningsrådet tagit fram kriterier för olika livsmedelskategorier, något som många kommuner redan använder. Men är budgeten för stram tvingas köken ändå välja sämre kvalitet. 

Det är också dags att ta ett nytt steg och erbjuda eleverna frukost. Lång skolväg, tuffa hemförhållanden, föräldrar som jobbar skift eller andra faktorer ska inte behöva betyda att barn startar skoldagen utan att ha ätit. Hungriga elever är rastlösa elever. 

Sommarlovet är här. Vågar man hoppas på några fler kronor i nästa års matbudget så att både frukost och bra råvaror får plats? Barnen är trots allt vår framtid.

Annika Unt Widell projektledare Skolmatens vänner