Inför trafikkunskap på schemat

Under perioden oktober 2017 till och med september 2018 har 274 människor fått sätta livet till i trafiken. Det är två procent fler än de senaste årens genomsnitt. Under september i år skadades 189 personer allvarligt, kanske för livet.

Inte så många kanske du tycker, men frågar man dem som drabbats och deras anhöriga så handlar det inte om statistik utan om männi- skor av kött och blod.

Vad beror då olyckorna på? 20 procent beror på trafikmiljön och omständigheter som vi som förare inte kan råda över. Men 80 procent beror på oss förare, alltså det vi kan råda över. Vi måste ta ett större ansvar som förare.

De senaste decenniernas trafiksäkerhetsarbete har varit fokuserat på att försöka bygga bort riskerna i trafiken genom 2+1-vägar, cirkulationsplatser, farthinder med mera. Fordonstillverkarna har jobbat hårt för att producera säkrare bilar. Det är naturligtvis väldigt bra, men det är fortfarande vi förare som kan påverka resultatet och som bär ansvaret för 80 procent av olyckorna. Vi kan inte tänka antingen eller, vi måste tänka både och.

Det svenska trafiksäkerhetsarbetet ska utgå från nollvisionen och dess etappmål på högst 220 omkomna år 2020 och väsentligt sänka antalet allvarligt skadade. Det ser ut som det går åt fel håll nu och det är inte så lång tid kvar att spela på.

Att jobba hårt med att höja kunskapsnivån och påverka attityder i trafiken borde vara en självklarhet och är alldeles nödvändigt om vi ska klara nollvisionens etappmål.

Var ska trafikanter lära sig vilka regler som gäller och hur man umgås i trafiken när trafikkunskap inte är ett obligatoriskt ämne i skolorna? Det borde det vara. Om man kan de grundläggande trafikreglerna så kan man bättre bedöma riskerna när man vistas i trafiken.

Gör trafikkunskap till ett prioriterat ämne i skolorna så fort som möjligt.

Inger Karlsson, riksbilkårchef, Sveriges bilkårers riksförbund

Lena Larsson, ordförande, Borås bilkår