Inför ständig sommartid
Kände du också att det plötsligt blev tidig kväll och mörkt nyligen? Det beror på omställningen till vintertid. Men så behöver det inte vara. EU-parlamentet röstade i mars för att med start 2021 sluta ställa om klockan med en timme en gång på hösten och en gång på våren. Länder som bestämmer sig för ha permanent sommartid ska ställa fram klockan för sista gången i mars 2021. De som vill ha permanent vintertid, eller normaltid som det egentligen heter, ska ställa tillbaka klockan för sista gången i oktober samma år.
EU-parlamentet vill också att länderna samordnar sina beslut så att eventuella tidsskillnader mellan länder med sommar- respektive normaltid inte stör den inre marknaden. I övrigt är varje land fritt att välja permanent sommartid eller normaltid.
”Forskning visar att det är viktigt att utsätta sig för dagsljus under vinterhalvåret.”
Det finns mycket goda skäl för att avskaffa växlingen mellan sommartid och vintertid. Sommartiden infördes i Sverige 1980, efter ett misslyckat försök 1916.
De som jobbar natt när det går från vintertid till sommartid är alltid glada för att få jobba en timma mindre. På hösten när klockan skall vridas tillbaka får man istället jobba en timma extra.
På våren är det många människor som kommer en timma för sent på grund av att de missat övergången till sommartid. Och på hösten händer det istället att många kommer en timma för tidigt .
Sömnforskare har visat att omställningen är skadlig för många människor, och även för djur, som mjölkande kor. Det är också vetenskapligt bevisat att minskad ljustillgång ökar antalet depressioner. Därför upplevs det inte som särskilt positivt att ställa tillbaka klockan på hösten, eftersom det innebär att eftermiddagarna blir mörka en timme tidigare. Vi upplever att hösten blir mörkare och dagarna kortare när vi övergår till vintertid. Även om det blir ljust en timma tidigare på morgonen så är det oftast ändå mörkt när man går till jobbet och mörkt när man kommer hem.
I några länder har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid permanent sommartid. Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. Det vore en fördel för Sverige att få det likadant.
En opinionsundersökning av Yougov 2014 visade att över hälften av svenskarna tycker att vi borde ha samma tid året om. 42 procent vill ha ständig sommartid, 24 procent vill ha ständig vintertid. 18 procent vill behålla nuvarande system, med byten två gånger om året. 16 procent svarade vet ej.
”När regeringen nu innan 2021 måste besluta om Sverige ska ha ständig sommartid eller ständig vintertid bör därför valet vara permanent sommartid.”
Forskning visar att det är viktigt att utsätta sig för dagsljus under vinterhalvåret. Ljuset dämpar melatoninpåslaget, ett mörkerhormon, men påverkar även kortisolrytmen, som också är en del av dygnsrytmen. Problemen som många får på vintern med trötthet, depressioner och sömnproblem beror enligt forskningen på för lite dagsljus. Dagsljuset ger också ett välbehövligt tillskott av A- och D-vitamin. Forskningen pekar på att det är idealiskt att få vakna till dagsljus i gryningen. Men när skola och arbete börjar redan klockan 8 är det få förunnat att kunna få sova tills solen går upp under vinterhalvåret. Vare sig permanent sommartid eller permanent vintertid kan ge gryningsljus för dem som börjar sina arbeten vid 8.
En extra ljus timme på eftermiddagen ger också större möjlighet för människor att vistas ute, vilket även är ett steg mot ökat välbefinnande. I synnerhet gäller det barn och ungdomar, som i dag har ett alltför stillasittande inomhusliv.
Att önska sig normaltid för alla i Sverige går inte – solen går ju upp, respektive ned, 45 minuter tidigare i östra Sverige än i västra.
När regeringen nu innan 2021 måste besluta om Sverige ska ha ständig sommartid eller ständig vintertid bör därför valet vara permanent sommartid.
Tuve Skånberg (KD), riksdagsledamot
