Annons
Debatt

Ge MS-patienter chansen

I morgon är det den världsomspännande MS-dagen. En fantastisk medicinsk utveckling har gjort att det finns möjlighet för många med MS att leva ett relativt normalt liv. Men det finns fortfarande många förbättringar att göra.
Debatt • Publicerad 27 maj 2014
1998 presenterade det första läkemedlet som bromsar utvecklingen av MS, vilket förstås gladde Sonja Lindh (bilden) i Neuroförbundet.
1998 presenterade det första läkemedlet som bromsar utvecklingen av MS, vilket förstås gladde Sonja Lindh (bilden) i Neuroförbundet.Foto: MARK EARTHY

Nyckelordet under den världsomspännande MS-dagen i morgon är tillgänglighet. Personer med MS ska ha samma möjligheter som alla andra att leva ett så normalt liv som möjligt; ha ett fungerande familjeliv och socialt liv, möjlighet att stanna kvar i arbetslivet, och tillgång till vård och rehabilitering.

Tyvärr kan inte Sverige ses som ett föregångsland. MS-vården har länge präglats av dåligt fungerande vårdkedjor och ojämlik tillgång till bra behandling.

Annons

Ny statistik från nationella MS-registret visar att runt 500 av länets MS-patienter med diagnosen skovvist förlöpande MS får behandling med bromsmediciner. Det är knappt den nivå som MS-läkare satt som ett nationellt mål.

Endast ett landsting, Västerbotten, når och överstiger målet. Det är också endast Västerbotten som når målet att 75 procent av MS-patienterna ska få träffa sin neurolog en gång per år. Här i Västra Götaland var det bara 36 procent av MS-patienterna som fick komma på årligt återbesök, enligt MS-registret.

Det tar också alldeles för lång tid innan diagnosen ställs. En pågående undersökning som hälsosajten Netdoktor genomför i samarbete med Neuroförbundet bland cirka 1 200 MS-patienter visar att endast en liten andel fick diagnosen MS inom vårdgarantins 90 dagar. Många har fått vänta i flera år på sin MS-diagnos. I Västra Götaland var det 36 procent som fick diagnosen MS inom 90 dagar.

Det tragiska är att det finns goda möjligheter att ge många med MS bättre vård. De senaste årens stora forskningsframsteg och större förståelse av MS har gett en rad nya behandlingar som kraftigt bromsar eller helt stoppar sjukdomsförloppet – om effektiv behandling sätts in tidigt, omedelbart efter att personen fått diagnosen MS. I dag visar studier också att de nya behandlingarna gör att många kan stanna kvar i arbete eller förbättra sin arbetsförmåga.

Det som tidigare var en svårt funktionsnedsättande sjukdom blir alltmer en kronisk kontrollerbar sjukdom. Allt fler personer med MS kan under en längre tid leva ett förhållandevis normalt liv. Allt fler kan delta i arbetslivet och slippa förtidspension.

Det finns i dag omkring 17 000 personer i Sverige som har MS. Det är en speciell diagnos såtillvida att den oftast drabbar yngre personer i åldersgruppen 20–40 år som just tagit klivet ut i arbetslivet.

Regeringen beslutade förra hösten om en satsning på kroniska sjukdomar. Som en del av detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer inom MS. Några förbättringar är särskilt angelägna:

* Sverige behöver 300 nya neurologer. Landstingen måste här skapa utbildningsplatser. Stora pensionsavgångar och ökade behov ger brist på neurologer vilket skapar köer och därmed allt för sena diagnoser och behandlingar.

* Det måste gå snabbare att ställa diagnos och sätta in behandling mot MS.

* MS-patienter måste undersökas med magnetkamera en gång om året för att kunna upptäcka om den skadliga inflammatoriska processen avstannat.

Annons

* Varje MS-patient ska ha rätt att träffa neurolog minst en gång per år.

* Gör om vårdgarantin så att även återbesök omfattas. I dag trängs kroniskt sjuka patienter ut av förstagångsbesök för att landstingen och regionerna ska kunna få ut sin del av regeringens kömiljard.

För sjukvården finns ingen anledning att invänta mer forskning eller råd från Socialstyrelsen. Redan från i morgon finns mycket goda möjligheter att ge betydligt fler personer med MS i Västra Götalands län möjlighet att leva ett bra liv trots sin svåra sjukdom. Det är många ungas liv och framtid som står på spel. Vi får inte svika dem.

Lise Lidbäck

förbundsordförande Neuroförbundet

Eva Peterson

ordförande Neuroförbundet i Mark

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons