Annons

Fråga folket!

Kärt barn har många namn sägs det, och det som omväxlande kallas ”Fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa”, ”Lissabonfördraget” och ”EU-konstitutionen” får ideligen nya namn och epitet, men det kallas sällan vid sitt riktiga namn; EU:s grundlag. Kanske är det en poäng med att kalla det allt annat än grundlag ur ett makthavarperspektiv, det är nämligen som så att det är en tvivelaktig lunta ur demokratisynpunkt.
Debatt • Publicerad 11 februari 2008

När gemene man (och även jag) hör begreppet grundlag så ser vi genast framför oss ett tjugotal sidor som på ett tydligt och koncist sätt beskriver medborgarnas rättigheter och skyldigheter, ett tydligt dokument som nya lagar kan prövas mot och vars syfte är klargörande. När jag läser igenom de 231 sidorna (Som tidigare var 300) som ska komma att gälla som lag, finner jag detaljregleringar, inskränkningar i det nationella parlamentets politiska svängrum, stora omfördelningar av makt från Sverige till Bryssel samt stora maktomfördelningar från de mindre länderna till de större. Jag kan inte begripa att någon, oavsett om man är socialist, liberal eller konservativ skulle gå med på att på ett så omvälvande sätt göra folkets och landets rättigheter så diffusa och godtyckliga och jag kan heller inte begripa varför någon svensk politiker skulle vilja avhända sig ansvaret för så viktiga ting som den ekonomiska politiken, arbetsrätten och energipolitiken m.fl.

I den grundlag som än så länge gäller står det att All offentlig makt i Sverige utgår från folket, låt oss folkomrösta, fråga folket!

Fredrich Legnemark (v)

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons