Fler frågor om brända pengar

I ett debattinlägg i BT från december förra året ställde jag några frågor till Eva Johansson i egenskap av ordförande i Överlida Fjärrvärme AB, ÖFAB och till bolagets VD Tommy Stensson. Det är nu fyra månader sedan och inget svar har synts till.

Företaget är privatägt med Svenljunga kommun som minoritetsägare. Företagets kunder, fastighetsägarna i Överlida, utgör samtliga aktieägare.

Företaget redovisar förluster, också för 2013, orsakat av bland annat värmeförluster i ledningssystemet samt prissättningen. Ledningsförlusterna har också gjort att kommunens fastighetsbolag sett sig tvingade att begära ”kompensation och åtgärdsplan” från ÖFAB på grund av brister i värmeleveranserna.

Företaget har inga egna pengar och tvingas därför att låna i bank med kommunens borgen som säkerhet (5,5 Mkr) och under kommunalrådets medverkan. Alternativet är konkurs. Banklånen har nu stigit till över 5,1 Mkr.

Fortsätter utvecklingen behöver kommunens borgen utökas. Aktieägare tar vanligen ett aktivt ansvar för företagens finansiering och med de ekonomiska risker som följer. Initierade personer säger att aktuella aktieägare/kunder inte har sådana ambitioner med resultatet att kommunen står med Svarte Petter. Det är ju heller inte överraskande att privatpersoner och företag i första hand prioriterar egna intressen.

Förenklat kan man säga att företagets förluster beror på att kunderna/aktieägarna betalt för lågt pris på köpt energi och därmed fått fördelar genom kommunens stöd. Skattebetalarna riskerar få betala det aktieägarna/kunderna borde ha ansvarat för.

Företagets förmåga att självständigt vända resultatet till vinst och därmed minska skattebetalarnas ekonomiska risk förutsätter uppoffringar från kunder/aktieägare i form av väsentligt högre priser och/eller kapitalinsatser. Företaget behöver också pengar till resultatförbättrande åtgärder till exempel minskade ledningsförluster. Strategin medför dessvärre ökande svårigheter att utvidga företagets marknad och försäljning.

Att avveckla kommunens engagemang i företaget med en kontrollerad förlust som följd (cirka 5,5 Mkr) är kanske bättre än en fortsatt roll som gisslan med allt högre insatser. Hur som helst utgör kommunalrådets dubbla lojaliteter ett stort problem när det gäller att prioritera skattebetalarnas intressen framför aktieägarnas.

Kommunfullmäktige bör fatta beslut som hindrar framträdande politiska företrädare att som i detta fall, genom sviktande omdöme eller insikt, försätta sig i situationer där lojaliteten till skattebetalarnas intressen starkt kan ifrågasätts.

I senaste årsredovisning har företagets avskrivningar minskats till i stort sett häften av tidigare belopp med det uppenbara syftet att redovisa bättre resultat och med hänvisning till ”tillgångarnas ekonomiska livslängd”. Den hänvisningen är missvisande då utredningsunderlaget entydigt anger teknisk livslängd vilket också är teoretiskt fel.

Någon direkt betydelse för företagets förmåga att undvika betalningsproblem, konkurshot, har dock inte saken.

Det sägs att företaget har konkreta planer för bättre lönsamhet. Då finns också svaren på frågorna från december. Politiska företrädare som ansluter sig till vår öppna demokrati och öppen debatt har också ett moraliskt ansvar att svara på ställda frågor:

* Vilka åtgärder har företaget vidtagit för att säkerställa bolagets långsiktiga finansiering vid sidan av kommunens borgensåtagande?

* Har det någonsin funnits en plan för hur kommunens borgensåtagande skall avslutas?

* Finns några planer på ny- eller reinvesteringar och hur dessa då skall finansieras?

* Vilken är bolagets strategi för bolagets långsiktiga överlevnad?

* När och på vilket sätt har bolaget informerat Svenljunga kommun om bolagets ökande upplåning och därmed utnyttjande av aktuell borgen.

* Har frågan om formaliserad information till kommunen gällande bolagets utveckling någonsin diskuterats i styrelsen?

Benneth Lönnberg (M) civilekonom, kandidat till kommunfullmäktige