Fel perspektiv

Den dominerande bilden är att diskriminerande samhällstrukturer gör att kvinnor konsekvent lyckas sämre än män. Problemen är globala, men i Sverige har vi ändå kommit längst när det kommer till jämlikhet. Fast stämmer verkligen perspektivet?

Runtom i världen är det tydligt att kvinnor, genom att satsa på arbete, utbildning och entreprenörskap, kommer allt längre. De glastak som sägs utgöra osynliga hinder för kvinnor karriärer är inte så tydliga som vi kanske tror. En ung kvinna i New York i åldern21–30 år har i snitt 17 procent högre lön än männen i samma åldersgrupp. Att unga kvinnor gått om i lön är tydlig även i andra amerikanska storstäder. Glastaken är spräckta.

Japan är ett samhälle som dominerats av en väldigt traditionell arbetsmarknad, där kvinnorna förväntats ta hand om hemmet och familjen. Under senare år har dock japanska kvinnor stått för dubbelt så högt nyföretagande som männen, något som spelat en viktig roll i den japanska ekonomins vitalisering. Andelen kvinnliga studenter som påbörjar universitetsundervisning i Iran har de senaste åren varit dubbelt så högt jämfört med männen.

I Sverige har vi varit tidiga med att få ut kvinnor i arbete och på pappret kan den svenska arbetsmarknaden verka väldigt jämlikt. Men det finns en annan sida av verkligheten. Kvinnor jobbar ofta i offentliga sektor där monopolsituationen leder till låga löner och bristande karriärmöjligheter. International Labour Organization har slagit fast att Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader.

Hindren för företagande inom vårdande sektorer gör att Sverige har bland det lägsta kvinnliga företagandet i Europa. Offentliga byråkratier och rigida strukturer för offentlig upphandling sätter helt enkelt stopp för entreprenörer. Den nya generationens kvinnor har en tydlig ambition att slå sig fram i arbetsmarknaden. För många är viljan att kombinera utbildning, karriär, familj och privatliv centralt. Men de svenska skattekilarna gör att det blir mycket dyrt att konsumera tjänster som avlastar hemarbetet. Som Skattebetalarnas vd Robert Gidehag fastslagit är det än idag svårt för många familjer att köpa vita tjänster, vilket skapar en svår situation när båda föräldrar vill göra karriär.

Vi har mycket att tjäna på ifall debatten om kvinnor situation i arbetsmarknaden går ifrån det offerperspektiv som finns idag, till att ifrån internationell forskning och erfarenhet begrunda den potential och slagkraft som finns inom kvinnligt företagande och kvinnligt deltagande i arbetsmarkanden. Det är då viktigt att våga utmana rådande föreställningar och ställa oss den kritiska frågan hur Sverige kan öppnas upp för ambitiösa kvinnors karriärmöjligheter och entreprenöriella drift.

Nima Sanandaji

Skriver på bok om kvinnors möjligheter i arbetslivet för Stiftelsen Den Nya Välfärden