Energikombinatet kan bli en riktig mardröm

Denna förmenta dröm kan på 20–30 års sikt bli en mardröm. Det som var framsynt och rätt tänkt för 40 år sedan kan idag ifrågasättas.

Träflis består till 60 procent av ett långfibrigt material, vilket molekylärt har samma principiella uppbyggnad som plaster. En skillnad är att trä är biologiskt nedbrytbart, vilket plaster i praktiken inte är. Resterande 40 procent av trä (cellulosa) blir vid papperstillverkning svartlut. Den förjäses idag till etanol. Priset blir då 4:50 per liter.

Samtidigt levererar brasilianerna etanol för två kronor per liter fritt i Göteborg. Vem som betalar mellanskillnaden får läsaren själv räkna ut.

Skulle man producera etanol på Sobacken med träflis som råvara skulle mellanskillnaden bli ändå större. Sjösten/Nilsson talar om ”fordonsbränslen”. Vilka och med vilket energiinnehåll och kalkylerat pris?

Globalt har vi kväve i överflöd. Kalium är också okej. Problemet är fosfor. För 30 år sedan började man bli orolig, därför att det globalt bara finns en fosforkälla i form av apatit i nordvästra Afrika, söder om Marocko.

Idag vet vi att det också finns apatit i Nordamerika och Kina, men inte i några större mängder. Idag satsar LKAB miljoner på att få fram fosfor ur sina avfallshögar. Nyligen skrev ryssarna långtidskontrakt med Marocko om fosforleveranser.

Precis som forskarna idag talar om ”peak oil” kommer nu röster för uttrycket ”peak phosphor”. Det är mycket allvarligt.

Nu planeras för ett reningsverk vid Sobacken. En stor och naturlig fosforkälla finns i våra fekalier. De fälles idag ut i reningsverken med aluminiumklorid. Nu är atomen aluminium en mångsidig flicka.

På 70-talet misstänkte man att vissa former av aluminium vara cancerdrivande. Det skulle ske genom reaktion med molekylgrupper i våra arvsanlag (DNA). Idag vet vi att det var delvis rätt och man vet också hur de ska undvikas något så när.

Sjösten/Nilsson vill att vi ska producera el via en fliseldad ångturbin. Det skulle ge oss elcertifikat (våra statliga skattepengar) som skulle stödfinansiera den fliseldade fjärrvärmen. Elcertifikatet tillkom genom ett pennstreck av en socialdemokratisk handelsminister med argumentet ”för en ökad marknadsekonomi”.

Som jag påpekade redan då i BT var det ett nonsens för att plocka folk på skattepengar via elräkningen.

Vindkraften finansieras idag till 35 procent via elcertifikat. Marknadsekonomi via skattesedeln. Tror herrarna Sjösten/Nilsson att elcertifikatet, eller någon annan subvention, är i kraft om 40 år? ”Investeringen finansieras genom lån, inte genom skattemedel.” En hal formulering.

Går Sjösten/Nilsson till banken för att låna 2,5 miljarder (2 500 miljoner) så går det bra på ett villkor – att de ger kommunal borgen. Det innebär att varje skattebetalare i staden går i god för cirka 50 000 kronor. Skulle kombinatet gå back får vi betala det också. Några andra pengar finns inte.

Nu är verkligheten som den är. Vi har utslitna vedpannor som måste ersättas. Sedan kunde en rekommendation vara att hålla igen på investeringarna. Mycket på träforskningens område är i stöpsleven nu. Om några år vet vi bättre och då kan vi säkrare placera våra pengar.

Sten Mühling