Dubbelseende med ett öga

Berndt Ekholm (f.d. riksdagsledamot s) har i ett par artiklar, 20 april och 2 maj, givit sken av att se objektivt på Israel–Palestina-konflikten. Läser man hans argument noga finner man att han har lyckats se ”dubbelt med ett öga”. Här följer några kommentarer där Ekholm missar eller inte ser tillräcklig tydligt:

Judarna har upplevt ett fruktansvärt och obegriplig förintelseförsök under andra världskriget (6 milj döda). Mot denna bakgrund bildades staten Israel för exakt 60 år sedan genom enhälligt beslut i FN. För mig som kristen och tro på bibeln är Israel ett folk utvalt av Gud till ett speciellt förbund med honom. Detta innebär inte något favoritskap gentemot andra folk. Gud älskar alla lika. Konflikten i Mellanöstern är främst av andlig art mellan mörkrets och ljusets makter. Det är synd att Ekholm inte ser detta, som en huvudsak till hatet i området.

Förutom förintelsen under Andra världskriget har Israel varit utsatt för förintelsehot i flera krig. Arabstaterna accepterade aldrig FN-beslutet utan gick direkt i krig mot Israel 1948. Israel vann detta krig mirakulöst – Gud var med dem och de fick behålla det utlovade landet. Araberna som bodde på Israels område flydde i stora skaror – man kunde aldrig tro att Israel skulle vinna kriget utan det var bara en tidsfråga när dom skulle få återvända – därav det s.k. flyktingproblemet.

1967 var det åter dags då FN orättfärdigt beordrade sina vakter att överge sina positioner och Egypten, Jordanien, Syrien och Libanon kunde anfalla Israel i ett flerfrontskrig. Också denna gång vann Israel mirakulöst mot sina folkrika arabiska grannar!

1973, på en av Israels största högtider, Yom Kippur (försoningsdagen), anföll Egypten och Syrien Israel på nytt men förlorade kriget mot Israel igen!

När man startar ett krig så ställer man enligt min mening sitt ägande av mark och gränsen på spel. Vinner man kan detta inkludera mark och tvärtom. Israel har lämnat tillbaka hela Sinaihalvön till Egypten i en fredsuppgörelse.

Det är tragiskt att inte Ekholm belyser dagens situation utifrån dessa basfakta. Med vilken rätt kräver palestinierna anspråk på mark av Israel när dom har förlorat dessa krig? Hade det funnits några judar kvar i området i dag eller hade alla förintats om inte Israel vunnit dessa krig? Arabländerna runt Israel förfogar över ca 144 miljoner kvadratkilometer mark, medan Israel har 12.000 kvadratkilometer (mindre än en promille!) Är det fel att kräva att dessa länder löser palestiniernas markbehov mot bakgrund av alla krig?

Arabländerna och Iran driver i dag ett krig genom ombud. Terrororganisationer som

Hizbollah och Hamas stöds och Egypten tillåter en omfattande vapensmuggling till Gaza. Dessa terrororganisationer har som yttersta mål att förinta Israel. Detta framgår mycket klart t.o.m. i palestinska barnprogram, där man glorifierar martyrdöden. I ett avsnitt uppmanades till befrielse av Jerusalem genom ”bön, blod, offer, smärta, martyrer och uthållighet”. Systematiskt lär man barnen att hata judar och att Israel inte har någon rätt att existera. Varför har inte Ekholm några kommentarer till denna cyniska förförelse av de palestinska barnen? Dom islamiska terrororganisationerna har som strategi att förlägga raketavskjutningsramper, vapenfabriker och ledningscentraler för sin aggression mot Israel så nära civila mål som möjligt. Likaså gömmer Hamas sina vapenanläggningar och förråd bland civila palestinier. Vad säger Ekholm om detta?

Det allvarligast hotet just nu kommer från Iran. President Ahmadinejad talar klarspråk!

I ett av sina många Israelfientliga tal säger han följande: ”Islam kan inte tillåta att den historiske fienden bor i hjärtat av muslimskt område. Alla muslimska ledare som erkänner staten Israel kommer att mötas av folkets raseri”.

Iran undandrar sig kontroll från det internationella atomenergiorganet IAEA, och har skaffat sig komponenter, bl a anrikat uran, som bara behövs vid framställning av kärnvapen, Vad har Ekholm att säga om detta?

Det är tragiskt att inte Ekholm mera ingående kommenterar Daniel Krygier 23 april.

Och Ilya Meyer 25 mars faktaspäckade artiklar om Israel. Ekholm hävdar att landet ”tillhör två folk sedan urminnes tider”. Under en period av mindre än 100 år har miljontals judar från världens alla hörn återvänt till sina fäders jord i det Heliga landet. De kom till ett glesbefolkat ökenland och förvandlade det på kort tid till ett bördigt jordbruksland. Landet var nerkört och öknen bredde ut sig och sumpmarkerna i norr var fulla av malariamyggor. Idag är landet helt förvandlat med demokratiskt styre sjudande av energi och kreativitet och i en dynamisk utveckling med god ekonomi, trots skyhöga försvarskostnader, och en högteknologisk industri.

Avslutningsvis vill jag hävda att Israel inte har en lätt situation med alla fientliga grannar och terrororganisationer som vill utplåna Israel. Självklart gör inte alltid Israel rätt i sin trängda situation, t.ex. när klusterbomber användes i kriget i Libanon 2006.

I arabländerna firar man och dansar på gatorna när ett terrordåd har skett mot civila i Israel. Har någon hört om något motsvarande i Israel?

Björn Wahllöf