Det är viljan som hindrar – inte lagen

I 83 procent av de offentliga upphandlingar som gjorts sedan sommaren 2010 ställs hårdare miljökrav än vad lagen säger. Bland annat ställs tuffare krav på kvalitet och djurskydd. Svensk kyckling blir allt oftare ett krav i många upphandlingar. Det gläder oss bönder som föder upp kycklingar.

Men det är inte överallt som god och nyttig mat får serveras. Vårt extra djurskydd gör att den svenska kycklingen är lite dyrare, för kvalitet kostar. Det innebär att många konsumenter och framförallt sjukhus och skolor väljer att köpa billigare importerad kyckling.

Idag står importen för nästan hälften av vår totala kycklingkonsumtion. Kyckling kan komma ända bort från andra sidan jordklotet, som Thailand och Brasilien där det finna få restriktioner kring djurskydd i hela uppfödningsledet från jord till bord. Men även våra grannar har till exempel 20 procent fler kycklingar i stallarna jämfört med Sverige och att trimma näbben på hönsen är tillåtet. Dessutom har den importerade kycklingen ett helt annat smittskyddsläge.

Smittskyddet är också en viktig svensk modell där antibiotikaanvändningen är extremt låg tack vare god djurhälsa och som också gjort att vi kan sälja en salmonellafri kyckling samt att förekomsten av campylobacter är mycket låg jämfört med Europa där genomsnittet ligger på det tredubbla.

Kycklingarna här går fritt i fräscha, uppvärmda stallar och de har ständig tillgång till dagsljus, vatten, mat och kutterspån eller halm att sprätta i. Genom att skapa ett kretslopp på gården där vi använder egen producerad spannmål till kycklingarna så blir våra kycklingar klimatsmartare jämfört med importerad kyckling och annat kött. Att bedriva lantbruk betyder också att vi skapar arbetstillfällen på landsbygden som leder till en levande landsbygd.

Vi och Sveriges övriga kycklingbönder jobbar varje dag med att ta fram världens bästa kyckling. Därför är vi stolta att många kommuner allt oftare ställer krav i sin upphandling som motsvarar de krav politiker och allmänheten ställer på oss genom Svensk fågels djuromsorgsprogram.

Vi hoppas även att Borås stad i framtiden ställer lika långtgående krav som andra kommuner har börjat göra – då kanske barnen kan få äta en kyckling som inte har behövts transportera lika långt som den thailändska.

Vi hoppas även att kommunen framöver väljer mat med kvalité – både vad gäller säkra livsmedel, ett gott djurskydd och klimasmart. Detta gör att vi med gott samvete kan få våra barn och barnbarn på dagis att äta en svensk kyckling och oss att fortsätta föda upp världens bästa kyckling.

Roland Bengtsson

kycklingbonde, Tågarp

Ola Göransson

kycklingbonde Röhls gård och ordförande i Svensk fågel