Både morot och piska behövs för att öka det kollektiva resandet

Nu är det den europeiska trafikantveckan. Runt om i Europa lyfts det hållbara resandet och klimatsmarta transporter. I Sverige har 65 kommuner, bland annat Ale, Borås, Göteborg, Hjo, Kungälv och Lidköping, engagerat sig genom att exempelvis göra innerstaden bilfri under en dag eller arrangera seminarier och tävlingar.

Många kommuner och regioner vill öka andelen som reser kollektivt, går eller cyklar. Riksdagens trafikutskott vill att kollektivtrafiken på sikt ska utgöra en dubbelt så stor del av vårt resande. På flera håll i landet, i synnerhet i våra storstäder, görs investeringar i ökad kollektivtrafik. I regeringens stadsmiljöavtal och Sverigeförhandlingen ingår nya satsningar på spårvägar, kapacitetsstark busstrafik och tunnelbanor.

Men trots målsättningarna och de goda ambitionerna om att öka det hållbara resandet, ökar istället biltrafiken både i Västra Götaland och i Sverige i stort. Mellan 2014 och 2015 ökade bilresandet bara i Västra Götaland med 27 miljoner mil. I hela landet ökade resandet i personbil med närmare 150 miljoner mil. Och det i ett läge där biltrafiken borde minska för att vi ska klara de nationella klimatmålen.

Resandet med kollektivtrafik ökar också, men då till stor del på bekostnad av andra hållbara trafikslag som cykel och gång.

Förbättringar i kollektivtrafiken är viktiga, men räcker inte för att förändra våra resvanor. Utbyggnaden av kollektivtrafik måste kombineras med styrmedel som gör bilresan mindre attraktiv. Vi på K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har sammanställt forskning som visar att det är en kombination av ”morötter och piskor” som på riktigt kan ändra våra resvanor i mer hållbar riktning.

Nivån på parkeringsavgifter och tillgång på p-platser är två exempel på faktorer som kraftigt påverkar valet av färdmedel. Och genom att prioritera kollektivtrafikens framkomlighet med högre hastigheter och direktare körvägar kan man höja kollektivtrafikens konkurrenskraft. Att både begränsa parkeringsmöjligheter och underlätta för busstrafik ger alltså större effekt än om bara det ena styrmedlet skulle användas.

Nu är det upp till kommun- och regionpolitikerna i Västra Götaland att fortsätta engagera sig för hållbara transporter även efter trafikantveckan, och med hjälp av både morot och piska styra mot hållbara transporter.